Tingsrätten dömde 70-åringen för vårdslöshet i trafik för att ha kört på en häst. Hovrätten bedömer dock att det enda beviset för brottet är att hästens ryttare trodde att hästen blivit påkörd. Det fanns inga skador på hästen som stöttade påståendet. 70-åringen frias därför.
En 70-årig kvinna åtalades för vårdslöshet i trafik. Enligt åklagaren hade kvinnan kört på en häst bakifrån när hon körde för nära på en landsväg. Kvinnan medgav att hon kört för nära bakom hästen men nekade till att ha kört på den.
HD:s avgörande Läkarvittnet – särskilt om parternas likställdhet och rätten till kontradiktion
Frågan i Högsta domstolen är om den tilltalade har fått en rättvis rättegång i hovrätten. Prejudikatet väcker vissa frågor om den generella tanken om parternas likställdhet men också frågan om rätten till kontradiktion. Simon Andersson redogör för avgörandet samt i vilka andra fall som rätten till kontradiktion kan bli aktuellt. Avslutningsvis ett färskt avgörande från EU-domstolen rörande frågan om bevisning som härleds från tjänsten Enchrochat.
”En bump”
Ryttaren av hästen vittnade om att hon red på hästen vid det aktuella tillfället på en mycket smal grusväg. Hennes hästar är trafiksäkra. Hon märkte hur 70-åringen kom körandes bakom henne i krypfart. Hon kände en ”bump” och hästen började sparka bakåt. Sedan hoppade hästen framåt, på hästen framför.
Ryttaren hade visserligen inte sett hästen bli påkörd men var ändå säker på att det var det som inträffat. Hennes häst skulle inte reagera som han gjorde annars.
Gånghastighet
70-åringen själv berättade att hon höll gånghastighet när hon passerade hästarna på vägen. Hon åkte ut och sidan och har inget minne av att hon skulle ha kört på hästen. Efter att hon passerat hästarna stannade hon och pratade i telefon. Då påstod ryttaren att hon kört på hästen.
Uddevalla tingsrätt konstaterar att det för trafik med fordon enligt trafikförordningen allmänt gäller att avståndet till ett framförvarande fordon ska anpassas så att det inte finns risk för påkörning om det saktar in eller stannar.
70-åringen kunde idag inte minnas eller förstå att hon kört på hästen. Hon medgav dock i polisförhör att hon sett märken på bilen i form av en hästhov.
Det fanns enligt tingsrätten ingen anledning att ifrågasätta ryttarens utsaga och vittnesmål. Det framgick även av förhör att 70-åringen mindes händelserna före och efter körningen väl men att minnesbilderna vid omkörningen var diffusa.
Tingsrätten fällde
Mot bakgrund av detta var det enligt tingsrätten klarlagt att 70-åringen krypkörde på vägen men att hon körde på hästen bakifrån. Hon körde alltså för nära hästen och dömdes för vårdslöshet i trafik till dagsböter.
Kvinnan överklagade domen och yrkade att hon skulle frikännas från åtalet.
Hovrätten för Västra Sverige konstaterar att den enda bevisningen för att 70-åringen skulle ha kört på hästen är vittnesmålet från ryttaren. Hon såg inte påkörningen hända. Det har inte heller kunnat konstateras skador, vare sig på hästen eller bilen, som ger stöd för att en påkörning ägde rum.
Det går därför inte att utesluta att hästen blivit skrämd av någon annan anledning. Det var därför inte visat att kvinnan kört på hästen och hon frias från åtalet. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall, juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
