Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Gåvobrev om fastighet värd 51 miljoner på Södermalm var falskt

Nyheter
Publicerad: 2022-11-25 09:28
Foto: Fredrik Sandberg / TT /

En 54-årig kvinna lyckas inte bevisa äktheten i det gåvobrev som ger henne rätt till två flerbostadshus på Södermalm med ett taxeringsvärde på över 50 miljoner kronor.
Att kvinnan inte ens försökt bevisa att hon var vän med den avlidne är, enligt tingsrätten, anmärkningsvärt.

Den påstådda testatorn avled den 14 februari 2021. I kvarlåtenskapen efter honom ingick bland annat en fastighet på Folkungagatan på Södermalm i Stockholm med två flerbostadshus med 21 bostadslägenheter och fyra lokaler. År 2019 hade den ett taxeringsvärde om 51 100 000 kronor.

Den 15 juni 2021 beviljades en 54-årig kvinna lagfart avseende fastigheten. I augusti 2021 skrev hon genom ombud till boutredningsmannen i dödsboet och uppgav att hon hade fått fastigheten i gåva av den avlidne enligt gåvobrev daterat den 25 januari 2021.

Förfalskning görs gällande

Dödsboet yrkar att tingsrätten ska fastställa att boet har bättre rätt till fastigheten än 54-åringen. Deras grund är att gåvobrevet är förfalskat och fastigheten ska därför tillhöra dödsboet. Såväl innehållsförfalskning som underskriftsförfalskning görs gällande.

Varken boutredningsman i dödsboet eller någon av den avlidnes närstående – dotter, sambo eller andra – har hört talas om 54-åringen tidigare.

54-åringens uppger att i slutet av januari 2021 berättade den nu avlidne mannen för henne att han hade långtgående cancer och inte visste hur lång tid han hade kvar i livet. Nästkommande dag, den 25 januari 2021, träffades de på ett bageri på Söder och mannen uppgav till henne att han hade en present till henne och tog fram gåvobrevet. Han förklarade att han ville ge fastigheten till henne som gåva. Han undertecknade gåvobrevet och frågade två yngre kvinnor vid bordet bredvid om de kunde bistå med att bevittna gåvobrevet. Efter att ha visat dem sin legitimation undertecknade de gåvobrevet.

Förhör med sig själv

54-åringen har i målet åberopat bevisning bland annat i form av partsförhör med sig själv samt vittnesförhör med gåvobrevsvittnena. I förhör har vittnena i stort sett samstämmigt och under ed berättat att de blev ombedda att bevittna gåvobrevet i fråga av en äldre man som identifierade sig som den nu avlidne mannen.

Denna bevisning är, enligt Stockholms tingsrätt, sådan att den i många fall skulle anses göra 54-åringens påståenden om gåvobrevet övervägande sannolika. Den av 54-åringen åberopade bevisningen ska dock värderas i ljuset av den övriga utredningen, framför allt vad som framkommit om gåvobrevet gällande en annan av mannens fastigheter på Söder och som mannen testamenterade till sin sambo.

Tingsrätten konstaterar att de två gåvobreven skiljer sig åt när det gäller gåvotagare, gåvoföremål samt vittnen. I övrigt är gåvobreven innehållsmässigt identiska. De är även i allt väsentligt identiska när det gäller formateringen och var signaturer och initialer placerats. Båda gåvobreven har vidare samma okonventionella egenheter, såsom att vittnena undertecknat signatursidan på två ställen och att gåvogivaren och gåvotagaren både undertecknat och paraferat signatursidan. Tingsrätten anser att det som utgångspunkt framstår som osannolikt att sådan hög grad av likhet mellan handlingarna kan ha uppstått utan att det ena gåvobrevet tillkommit med den andra gåvobrevet som förlaga.

Ingående utredning

Dödsboet har lagt fram ingående utredning gällande tillkomsten av gåvobrevet avseende fastigheten som sambon fick. Gällande tillkomsten av gåvobrevet avseende fastigheten som 54-åringen gör anspråk på finns däremot ingen utredning utöver vad testamentsvittnena berättat om själva undertecknandet. Någon förklaring till hur det kan komma sig att gåvobreven är nästintill identiska med de undantag som redogjorts för ovan har inte lagts fram från 54-åringens sida. Dessa omständigheter talar enligt tingsrätten för att gåvobrevet avseende den fastigheten tillkom med gåvobrevet avseende sambo-fastigheten som förlaga.

Även andra omständigheter ger skäl att ifrågasätta om gåvobrevet avseende fastigheten är äkta. Exempelvis har av vittnesuppgifter framgått att den nu avlidne mannan inför gåvan av fastigheten som sambon fick sökte rådgivning om bland annat de skattemässiga konsekvenserna för gåvomottagaren och vilka villkor som han kunde ställa som gåvogivare. Mot den bakgrunden framstår det för rätten som märkligt att den avlidne några veckor tidigare skulle ha skänkt bort fastigheten till 54-åringen utan att söka motsvarande rådgivning hos banken och utan att ordna med lånen på den fastigheten.

Vidare hade gåvorna till sambon och 54-åringen i kombination inneburit att dotterns laglott hade kränkts. Att mannen skulle ha haft en sådan avsikt motsägs av hans testamente, enligt vilket hans kvarlåtenskap skulle fördelas mellan hans bröstarvingar sedan vissa legat fördelats. Även sambons uppgifter talar emot att mannen skulle haft för avsikt att kränka sin dotters laglott.

Ingen bevisning

Tingsrätten pekar också på att 54-åringen inte lagt fram någon bevisning vid sidan av hennes egen berättelse och vittnesuppgifterna från bageriet som ger stöd för att hon och mannen var vänner, trots att den omständigheten sedan målet inleddes ifrågasatts från dödsboets sida. ”Den bristen framstår som anmärkningsvärd med hänsyn till [54-åringens] påstående om att hon och [den avlidne] haft kontinuerlig kontakt i över tio år” skriver rätten.

Vid en sammantagen bedömning omständigheterna anser tingsrätten att 54-åringen inte gjort övervägande sannolikt att den påstådda testatorn har undertecknat gåvobrevet. Tingsrättens slutsats är därmed att gåvobrevet ska anses vara förfalskat och att den rättshandling som uttrycks i gåvobrevet är ogiltig. Dödsboet har därför bättre rätt till fastigheten än 54-åringen. (Blendow Lexnova

Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här

Mikael Kindbom
red@dagensjuridik.se

Dela sidan:
Skriv ut: