SVT:s bevakningsbolag nekas tillstånd att inneha skjutvapen
Till skillnad från förvaltningsrätten anser kammarrätten att det inte föreligger synnerliga skäl att bevilja ett bolag, som ingått ett bevakningsuppdrag med SVT, tillstånd till utlåning av skjutvapen till väktare.
Enligt domstolen saknas det tillräcklig utredning i målet som visar på att det finns ett behov av vapen vid framtida bevakningsuppdrag.
Ett auktoriserat bevakningsbolag ingick ett avtal med SVT om att utföra vapenbärande bevakning. I oktober 2019 ansökte bolaget om inköpstillstånd för att inneha sex Glock-pistoler för utlåning, så kallad huvudlicens, för ändamålet skydd.
Polismyndigheten beslutade att avslå bolagets ansökan med hänsyn till att bolaget bland annat inte lyckats konkretiserat vilka uppdrag och specifika hotbilder som motiverade huvudlicensen. Det förelåg därför inte synnerliga skäl enligt 2 kap. 6 § vapenlagen.
Krav på skjutvapen
Bolaget överklagade till Förvaltningsrätten i Göteborg och anförde att det i avtalet med SVT uppställs ett krav på att bolaget ska ha en huvudlicens på skjutvapen. Bolaget menade därför att det var nödvändigt för dess väktare att bära skjutvapen för att kunna fullgöra bevakningsuppdraget. Vidare åberopade bolaget två intyg från anställda inom SVT. I intygen anges att det uppskattningsvis vid 20 tillfällen per år förekommer uppdrag som kräver skjutvapen samt att Polismyndigheten de senaste åren beviljat vapenbärande bevakning vid fler än 50 tillfällen.
Förvaltningsrätten konstaterade inledningsvis att det av Högsta förvaltningsdomstolens praxis framgår att med uttrycket ”synnerliga skäl” i 2 kap. 6 § vapenlagen avses en mycket restriktiv bedömning. Förvaltningsrätten ansåg att den avgörande frågan för om sådana skäl föreligger är bevakningsbolagets behov av vapen. Vidare framhöll domstolen bland annat att beviskravet för synnerliga skäl skiljer sig åt mellan prövningen av huvudlicens och prövningen om beväpnad bevakning ska tillåtas för ett enskilt uppdrag.
Återkommande behov
Domstolen bedömde att det av avtalet och de två intygen framgår att SVT återkommande behöver vapenbärande bevakning. Bevakningsbolaget ansågs därför ha behov av den sökta licensen. Det krav om konkret hotbild mot bevakningsobjektet som Polismyndigheten ställt upp ansåg rätten i princip vara omöjligt att uppfylla. Denna konkreta hotbild bör, menade domstolen, prövas i samband med att det blir aktuellt för ett enskilt uppdrag.
Målet återförvisades till Polismyndigheten för ny prövning.
Polismyndigheten överklagade förvaltningsrättens dom och anförde att det förutom SVT:s uppgifter om tidigare bevakningsuppdrag saknas andra omständigheter som pekar på behovet av huvudlicens. Det framgår inte vem som har utfört de aktuella uppdragen eller var i landet de utförts.
Knappast regelmässigt
Kammarrätten i Göteborg konstaterar att det avgörande för bedömning av om synnerliga skäl föreligger är om det är sannolikt att bolagets framtida bevakningsuppdrag kräver vapen. Enligt kammarrätten finns det knappast ett regelmässigt behov av vapenbärande bevakning i SVT:s verksamhet. Frågan är därför om bolaget lyckats visa att bevakningsuppdraget från SVT är av sådan art och omfattning att det kräver huvudlicens för bevakningsbolaget.
Enligt domstolen framgår det inte av intygen eller av utredningen i övrigt varför det krävdes skjutvapen vid de aktuella bevakningsuppdragen. Mot bakgrund av detta, och på grund av den mycket restriktiva bedömning som ska göras, finner kammarrätten att det inte föreligger synnerliga skäl för att bevilja bolaget huvudlicens för vapen. Den omständigheten att SVT av säkerhets- och sekretesskäl inte kunnat informera bevakningsbolag om de tidigare utförda uppdragen ändrar inte bedömningen.
Polismyndighetens överklagande ska därför bifallas. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
