Svårt att få kvalificerade lärare till juristutbildningarna
Universiteten har redan svårt att rekrytera kvalificerade lärare till juristutbildningarna. Det säger företrädarna för universiteten när Dagens Juridik ställde frågan om det behövs fler juristutbildningar i Sverige.
I fredags publicerade Dagens Juridik/Legally Yours en artikel om hur ansvariga för Sveriges juristutbildningar ser på framtiden för sina utbildningar, sina studenter och juristbranschen i stort.
I samband med detta ställdes också frågan om Sverige behöver fler juristutbildningar än de sju utbildningar som redan idag finns.
Ulf Vannebäck, prefekt, juridiska institutionen, Umeå universitet:
– Jag har ingen egentlig åsikt kring antalet men något som talar emot ett ökat antal är de utmaningar universiteten har att rekrytera personal till läraranställningarna i konkurrens med en stark arbetsmarknad för jurister.
Eleonor Kristoffersson, professor och ämnesansvarig vid juristprogrammet, Örebro universitet:
– Söktrycket på juristprogrammet är högt och arbetsmarknaden är god. Även rättsvetenskapliga program som inte leder till juristexamen har generellt bra söktryck och en hög anställbarhet. Utifrån det behövs det fler lärosäten som utbildar jurister.
– Det behövs dock fler lärare i juridik med doktorsexamen, för att säkerställa kvalitén i utbildningen. Det är redan nu svårt att bemanna alla kurser med disputerade lärare.
Patrik Lindskoug, docent och vicedekan med ansvar för utbildning vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet:
– Har för egen del svårt att se att det skulle finnas utrymme för fler juristutbildningar i nuläget. Vi talar om en utbildning som är omfattande och till stora delar komplex till sin natur, vilket ställer stora krav på en bred och kompetent lärarstab med både forskarmeritering och pedagogisk utbildning i bagaget.
– På vissa områden är det inte helt lätt att fullt ut tillgodose det behovet inom de utbildningar som redan nu existerar, varför det synes mer förnuftigt att se till kompetensförsörjningen inom dessa innan det bereds plats för nya utbildningar.
Joel Samuelsson, professor och prodekan för utbildningen vid juridiska fakulteten, Uppsala universitet:
– Svår fråga. I till exempel Uppsala är juristprogrammet det mest sökta och anställningsgraden bland de nyexaminerade är mycket hög, men vad det säger om efterfrågan i stort är oklart. Utifrån vilka premisser behovet av jurister ska bedömas är också en öppen fråga.
– Oavsett vilket gör antagligen lärarbristen det svårt att garantera kvaliteten om juristprogram inrättas på ytterligare lärosäten, åtminstone på kort sikt.
Jessika van der Sluijs, professor i civilrätt, dekan för Juridiska fakulteten, Stockholms universitet:
– Den frågan måste vara upp till varje lärosäte att svara på. Våra studenter får ju jobb, så det finns en efterfrågan från arbetsmarknadens sida.
– Samtidigt ställs mycket höga krav på kvalitet och kompetens på lärosätena och att starta upp en ny bred och lång utbildning med tillhörande forskningskompetens är ingen enkel sak.
Marie Karlsson Tuula, professor i civilrätt, Handelshögskolan vid Karlstads universitet
– Jag var med och startade juristutbildningen på Handelshögskolan vid Karlstads universitet och utbildningen är den mest sökta på universitetet sedan den startade höstterminen 2017.
– Det är viktigt att kunna ge en utbildning som håller hög kvalitet och som är flexibel i förhållande till den juridiska utvecklingen i samhället. Jag tror dock inte att flera utbildningar ska startas det är bättre att satsa på kvalitet än kvantitet.
Läs även: Att forma framtidens jurister: ”Ett språk, en identitet – en förmåga att tänka juridik”
PS. Dagens Juridik har sökt även företrädare för juristutbildningen vid Göteborgs universitet – dock förgäves.
