Att forma framtidens jurister: ”Ett språk, en identitet – en förmåga att tänka juridik”

Hur bör juristutbildningen anpassas till utvecklingen i juristbranschen? 

Joel Samuelsson, professor och prodekan för utbildningen vid juridiska fakulteten, Uppsala universitet:

– Man får tänka på avståndet mellan utbildning och arbetsliv. På utbildningen är det ren juridik, i Uppsala gärna med fokus på svåra fall. Hur ofta måste en yrkesverksam jurist ägna sig åt sådant? Utbildningen är inte yrkesförberedande på det sättet, och ska inte vara det.

– Den insocialiserar studenten i skrået, ger ett språk och en identitet – och förmågan att tänka juridik, när det verkligen gäller.

– Utbildningen ska inte vara för anpasslig. Bäst förbereder man studenterna genom att utbilda goda generalister – som på riktigt förstår rättssystemets grunder, har metoden och analysförmågan, och som kan skriva juridik.

§ § §

Jessika van der Sluijs, professor i civilrätt, dekan för Juridiska fakulteten, Stockholms universitet:

– Vi behöver säkra att vi ger en robust juristutbildning samtidigt som vi ger en flexibel juristutbildning som utbildar studenter som är anpassade till ett varierande och mobilt yrkesliv.

– För några år sedan genomförde vi en reform av juristprogrammet – vi införde den så kallade Stockholmsmodellen som syftar till att stärka de allmänna, principiella och vetenskapliga perspektiven på juridiken i utbildningen.

– Utbildningen fokuserar numera lite mindre på juridikens detaljer och mer på det kritiska förhållningssättet till juridiken, som exempelvis avtalsfrihet, etik, rättsbildning eller legalitet. 

– Studenterna på juristprogrammet ska så klart utbildas att tänka ”rätt” och uppmuntras att tänka fritt när de förvärvar de kunskaper, färdigheter, förmågor och förhållningssätt som juristexamen kräver. Men vi vill att de också ska tänka stort.

§ § §

Ulf Vannebäck, prefekt, juridiska institutionen, Umeå universitet:

– Vi behöver föra en ständig diskussion kring vårt utbud och upplägg i förhållande till omvärlden för att vara fortsatt relevanta.

– För att fånga upp hur våra studenter ser på sin utbildning när de blivit yrkesverksamma gör vi sedan många år en uppföljande enkät som vi skickar ut till tidigare studenter vart femte år.

– Det vi ser som avgörande är att studenterna har med sig de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna ta sig an yrkeslivet. Det är vi övertygade att de får genom att vi arbetar med ett problembaserat upplägg men också genom ett ökat fokus på självständiga skrivuppgifter genom hela utbildningen.

§ § §

Eleonor Kristoffersson, professor och ämnesansvarig vid juristprogrammet, Örebro universitet:

– Arbetssättet som jurist, alltså sättet att praktiskt lösa juridiska problem, har ändrats mycket de senaste 20 åren, i och med att så mycket juridisk information finns i digital form. Här ligger vi efter i utbildningarna, även om vi i Örebro nu har öppnat upp för att ha lagtexten digitalt på tentorna.

– Tillgången till information var ju också mycket mer begränsad, när läroboken, lagtexten och kurskompendiet var det enda som man hade tillgång till, om man inte gick till biblioteket och hittade lite mer. Vi lär dock fortfarande ut juridik i stor omfattning på exakt samma sätt som för 20 år sedan.

– Jag tycker också att alla jurister som tar examen idag bör ha fått med sig kunskaper om GDPR och offentlig upphandling.

§ § §

Patrik Lindskoug, docent och vicedekan med ansvar för utbildning vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet:

– En viktig aspekt är kopplingen mellan aktuell forskning och utbildning, en ständigt angelägen sammanflätning som medför att studenterna kan ges en utbildning som ligger i framkant med utvecklingen.

– En annan omständighet är en fungerande samverkan mellan det praktiska rättslivet och utbildningen.

Det relevanta är att vi ger studenterna en utbildning som är aktuell i förhållande till juristyrket i stort. Vi som utbildar måste anpassa utbildningen efter den efterfrågan som finns i samhället och specifikt i de olika juristyrkena. Utbildningen måste innehålla en kombination av teori, yrkespraktik och forskningsrelaterade frågor för att studenterna ska få det perspektiv som behövs. Det är viktigt att skola i studenterna i det juridiska tänkandet och i det juridiska skrået och att det finns en progression i utbildningen.

Marie Karlsson Tuula, professor i civilrätt, Handelshögskolan vid Karlstads universitet

– Det relevanta är att vi ger studenterna en utbildning som är aktuell i förhållande till juristyrket i stort. Vi som utbildar måste anpassa utbildningen efter den efterfrågan som finns i samhället och specifikt i de olika juristyrkena.

– Utbildningen måste innehålla en kombination av teori, yrkespraktik och forskningsrelaterade frågor för att studenterna ska få det perspektiv som behövs. Det är viktigt att skola in studenterna i det juridiska tänkandet och i det juridiska skrået och att det finns en progression i utbildningen.

Vilka områden/discipliner inom juridiken ökar mest i betydelse? 

Eleonor Kristoffersson, professor och ämnesansvarig vid juristprogrammet, Örebro universitet:

– Juridik relaterad till dataskydd, GDPR, integritetsskydd och IT-säkerhet är områden som ökar starkt i betydelse. Det är en följd av digitaliseringen, med många säkerhetsfrågor.

– Offentlig upphandling är ett annat område där det finns många juridiska frågor och där det förs många processer.

– Gemensamt för dessa områden är att juristutbildningarna inte riktigt har hängt med, så att ämnena nästan lyser med sin frånvaro på utbildningarna.

§ § §

Patrik Lindskoug, docent och vicedekan med ansvar för utbildning vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet:

– Det är inte möjligt att framhålla något ämne som mer betydelsefullt än något annat utan att precisera vad som avses med betydelsefullt i det enskilda sammanhanget.

– I stället för att framhålla något särskilt område som mer betydelsefullt är det viktigare att beakta nödvändigheten av att låta utbildningen återspegla samhällsutvecklingen och de krav som både akademi och avnämare kommer att ställa på jurister i framtiden.

– Samtidigt finns det alltid ämnesområden som står i fokus för stunden, såsom till exempel e-handel gjorde för några år sedan och AI gör i dag. I det sammanhanget kan till exempel miljörättsliga frågor med anknytning till hållbar utveckling nämnas, utan att dessa för den skull ska betraktas som mer betydelsefulla än något annat.

§ § §

Marie Karlsson Tuula, professor i civilrätt, Handelshögskolan vid Karlstads universitet

– Det sker hela tiden en utveckling i att lösa praktiska juridiska problem och den digitala utvecklingen har fått ett stort genomslag. Förut var man tvungen att uppsöka biblioteken för att få del av juridiskt material nu finns det mesta i digital form.

– De områden som har fått stor betydelse och genomsyrar en stor del av juridiken är juridik rörande informationsteknologi och kunskap om GDPR.

– Det är svårt att lyfta fram ett ämne eller ämnen som är viktigare än andra. Det relevanta är att studenterna får en juridisk helhet och förstår det juridiska pusslet. Det är viktigt att ge studenterna god kunskap om internationalisering, hållbarhet och kunskap om mänskliga rättigheterna inte minst i krigssituationer.

§ § §

Joel Samuelsson, professor och prodekan för utbildningen vid juridiska fakulteten, Uppsala universitet:

– Betydelse är subjektiv. Bevittnar vi just nu FN-systemets kollaps och ska man då säga att folkrätten minskat i betydelse, eller tvärtom, att folkrätten inte har varit så här viktig på länge? Man kan påstå saker: Ju mer som prissätts på en marknad desto viktigare blir civilrätten. Ju längre den europeiska integrationen drivs, desto viktigare blir i någon mening europarätten.

– Man kan kanske med fog tala om en konstitutionalisering av rätten, som till exempel medför att rättighetsfrågorna ökar i betydelse.

– Inrikespolitiskt är straffrätten central. I den mån miljörätten kan bidra till att möta miljöhotet är den så klart livsavgörande, men om den verkligen är effektiv på det sättet vet jag inte.

§ § §

Ulf Vannebäck, prefekt, juridiska institutionen, Umeå universitet:

– Juridikens internationalisering har pågått länge och de internationella aspekterna ökar ständigt i betydelse.

– Där ser vi att exempelvis frågor om mänskliga rättigheter får en alltmer framskjuten betydelse. Åtminstone regionalt, men jag tror också nationellt, ser vi också en ökad efterfrågan på fastighets- och miljörätt.

§ § §

Jessika van der Sluijs, professor i civilrätt, dekan för Juridiska fakulteten, Stockholms universitet:

– Ungefär samma områden som ökar i betydelse i samhället i stort.

– Som exempelvis digitalisering, globalisering, hållbarhet och mänskliga rättigheter.

§ § §

Hur ser efterfrågan från studenterna ut när det gäller förändringar?

Marie Karlsson Tuula, professor i civilrätt, Handelshögskolan vid Karlstads universitet

– Studenterna är mycket angelägna om att de ska få en mycket god utbildning. Det är dock svårt att se en samlad bild av vad studenterna efterfrågar utöver vad som skrivs i kursvärderingarna.

– De svaren som studenterna ger efter en genomgången kurs brukar spegla hur kurserna ska utvecklas. Det gäller att vi är lyhörda och ständigt för en dialog med studenterna för att kunna möta den efterfrågan som finns på de enskilda kurserna.

§ § §

Patrik Lindskoug, docent och vicedekan med ansvar för utbildning vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet:

– Just nu genomgår juristutbildningen i Lund en kvalitetsutvärdering som bottnar i de direktiv som tillsynsmyndigheten för universitet och högskolor, Universitetskanslersämbetet (UKÄ), införde för något år sedan. I det arbetet ingår bland annat en grundlig genomsyn av studenternas tankar om utbildningen och vilka förändringar studenterna skulle vilja genomföra.

– Rent generellt står ett ökat inslag av både muntlig och skriftlig färdighetsträning och professionsträning högt i kurs bland både utbildningsansvariga och studenter, men eftersom det är tidskrävande moment är det i grund och botten en fråga om resurser som avgör i vilken utsträckning det är möjligt att utöka inslaget av dessa i utbildningen.

– Ett annat vanligt önskemål är ökat inslag av praktik i det praktiska rättslivet. Här skulle det vara intressant att höra i vilken omfattning juridiska verksamheter skulle vara beredda att bistå med stöd så att samtliga studenter skulle kunna beredas ytterligare praktiktid.

§ § §

Joel Samuelsson, professor och prodekan för utbildningen vid juridiska fakulteten, Uppsala universitet:

– Studenterna har i allmänhet få synpunkter på detta på ämnesnivå. Om det beror på att de har förtroende för sin utbildning kanske man ska låta vara osagt.

– Inte så mycket av synpunkter på systemnivå heller. Enstaka har synpunkter, men det är ont om tydliga större mönster. Under senare år har fokus framförallt legat på studiemiljö, särskilt stresshantering och betygshets.

§ § §

Jessika van der Sluijs, professor i civilrätt, dekan för Juridiska fakulteten, Stockholms universitet:

– Vi får sällan signaler från studenterna att de vill ha exempelvis mer undervisning i ett ämne och mindre av ett annat.

– Däremot efterfrågar studenterna mer färdighetsträning, muntlig och skriftlig, och fler praktiska moment.

§ § §

Ulf Vannebäck, prefekt, juridiska institutionen, Umeå universitet:

– Vi ser ingen tydlig trend eller samlad bild vad gäller efterfrågan från studenter. Önskemålen varierar och jag uppfattar det som svårt att som student ha en tydlig uppfattning om vad som är viktigt att förändra ämnesmässigt.

– När det gäller systemnivån så är såväl vi lärare som studenterna positiva till det problembaserade upplägg som vi har sedan många år.

– Självklart behöver vi fortsätta att utveckla oss men i de utvärderingar som vi gör, och i den dialog vi har med studenterna i utbildningsfrågor, uppger de att vi har en bra balans mellan föreläsningar och mer interaktiva inslag som seminarier och case.

§ § §

Eleonor Kristoffersson, professor och ämnesansvarig vid juristprogrammet, Örebro universitet:

– De väljer ofta traditionella fördjupningskurser som avtalsrätt, straffrätt, skatterätt och immaterialrätt, men vi har även sett en markant ökad efterfrågan på kurser som avser IT-juridik och den digitala ekonomin.

– Vårt juristprogram är relativt traditionellt upplagt, både vad gäller pedagogik och struktur. Det som är utmärkande med vår utbildning är att vi samarbetar med retorikämnet och integrerar retoriken i juristutbildningen de första tre åren. Det förekommer därför många muntliga övningar till exempel i form av rättegångsspel.

– Internationalisering av rätten är så självklar nu för tiden, att det skulle vara konstigare att bara ägna sig åt svenska förhållanden på juristutbildningen.

Vad tror du om framtidens utbildning och arbetsmarknad för jurister? 

Jessika van der Sluijs, professor i civilrätt, dekan för Juridiska fakulteten, Stockholms universitet:

– Personligen tror jag att utbildningarna i framtiden än mer måste släppa ”ämnestänket” där exempelvis detaljerna i en viss lag eller ett HD-avgörande är det som examineras – och än mer tänka principiellt och vetenskapligt.

– Detta kan med fördel genomföras genom praktiska skriftliga eller muntliga moment, så det motsäger inte det som studenterna efterfrågar. Detaljerna kan studenterna få kunskaper om inom ramen för sina yrkesliv, medan universitetet kan ge dem det juridiska tänkandet, problemlösandet och metoderna.

– Arbetsmarknaden tror jag kommer att bli än mer diversifierad, vilket ställer krav på att vi utbildar flexibla jurister som kan vidareutbilda sig själva.

§ § §

Ulf Vannebäck, prefekt, juridiska institutionen, Umeå universitet:

– Jag tänker mig att framtidens utbildning fortsatt, i stor utsträckning, kommer att ske live i sal och att vidareutvecklade problembaserade inslag i form av case och seminarier är kärnan.

– De digitala verktyg som vi kommit igång med under pandemin kommer säkert att ha sin plats och fortsätta att utvecklas. Undervisning av föreläsningstyp tror jag i större grad kommer att ske digitalt och inspelat.

– Helt digitala kurser är svårare att sia om – vi ser utmaningar både i fråga om kvalitet och genomströmning.

– Jag tror på en fortsatt stark arbetsmarknad för jurister. Juridifieringen kommer att fortsätta och komplexiteten öka, då är läget bra för välutbildade, högt motiverade och anpassningsbara jurister.

§ § §

Patrik Lindskoug, docent och vicedekan med ansvar för utbildning vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet:

– Innehållsmässigt lär knappast mycket skilja sig i väsentlig grad från vad som gäller i dag; de grundläggande rättsliga strukturerna som vårt rättssamhälle vilar på utgör trots allt ramen för utbildningen.

– Däremot hyser jag förhoppningar om att såväl ny teknik som nya pedagogiska verktyg, gärna i kombination med varandra, ska bidra till att de enskilda undervisningsmomenten och inlärningsmöjligheterna utvecklas till det bättre.

– I min spåkula ser arbetsmarknaden ljus ut i många år framöver, inte minst därför att det blir allt tydligare att jurister är användbara i många olika situationer i dagens samhälle – inte enbart inom de traditionella juristyrkena.

§ § §

Marie Karlsson Tuula, professor i civilrätt, Handelshögskolan vid Karlstads universitet

– Framtiden för våra studenter är som jag uppfattar det mycket ljus. Vi examinerade vår första studentkull från juristprogrammet nu under våren och samtliga har fått arbeten de är nöjda med.

– Jag tror att det är viktigt att integrera teori och praktik i hela utbildningen och inte minst i fördjupningskurserna. Studenterna ska ges möjlighet att under utbildningen förena teori och praktik tillsammans med bland annat lärare och advokater och övriga praktiker.

§ § §

Joel Samuelsson, professor och prodekan för utbildningen vid juridiska fakulteten, Uppsala universitet:

– Ingen vet och jag vill inte sia. Men man kan förstås ha idéer, för vad det är värt.

– Anna Skarhed (f.d. justitiekansler, reds anm.) sa för några år sedan i en intervju i DN att hon framförallt ville se mer retorik, etik och filosofi i juristutbildningen.

– Det är en sympatisk hållning, men för att det ska bli något som betyder något på riktigt måste det vara rejält – två år med humaniora eller annat valfritt, följt av tre års juridik på ytterligare lite högre nivå än idag. En svensk law school. Kommer det att hända? Knappast.