Hovrätten friar en man som åtalats för att i oktober 2020 ha misshandlat eller ofredat en kvinnlig kollega under ett ”skojbråk” på ett lager i Helsingborg.
Kvinnan har bara fått ”ytterst tillfälliga fysiska besvär” när mannen med ett grepp stoppat hennes syretillförsel – och eftersom han trott sig ha samtycke kan ofredande inte heller bli aktuellt.
En 30-årig man åtalades i Helsingborgs tingsrätt för misshandel alternativt ofredande. Åtalet kretsade runt en händelse i oktober 2020 på det matbutikslager i Helsingborg där mannen då arbetade. 30-åringen skulle vid gärningstillfället bakifrån ha kopplat ett grepp om en kvinnlig kollega som skurit av luftvägarna så att det ”svartnat för ögonen” innan mannen släppt.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
”Brukade brottas”
Flera anställda vittnade vid huvudförhandlingen i tingsrätten om att det på lagret funnits en ”tuff eller speciell jargong”, där 30-åringen och kvinnan brukade kramas eller brottas när de umgicks. Mannen förklarade i tingsrätten att han lagt sin arm strax under kvinnans hals när han kopplat grepp runt hennes kropp och att det inte hade handlat om något stryptag. Han hade heller inte haft något uppsåt att skada eller kränka kollegan.
Upprinnelsen till händelsen återges i tingsrättens dom. De båda kollegorna har arbetat på olika delar av lagret, men när de fått syn på varandra har 30-åringen vinkat till sig kvinnan – och hon har då kört fram till honom med en truck och klivit av.
De har sedan pratat lite innan mannen lagt armarna runt halstrakten på kvinnan. De har sedan hamnat ett par meter ifrån varandra och pratat innan mannen på nytt kopplat ett grepp om kvinnan bakifrån i vad han själv beskrivit som ”en kontrollerad kram”. Så fort mannen släppt detta grepp har kvinnan gått direkt tillbaka till trucken och kört i väg.
Arbetsgivaren anmälde
Mannen har senare under arbetspasset sökt upp kvinnan och bett om ursäkt men arbetsgivaren har valt att ändå polisanmäla händelsen.
Händelsen fångades på film av en övervakningskamera på lagret och inspelningen visar hur mannen först tar ett grepp om kvinnans överkropp och drar henne bakåt för att i ett senare skede på nytt ta ett grepp om henne bakifrån. Enligt åklagaren hade kvinnan genom greppen ”försatts i vanmakt”.
När det handlar om misshandel är dock vanmakt något som i praktiken ska innebära en fullständig brist på kroppslig kontroll, som när någon är medvetslös, redlös, hypnotiserad, bedövad, bländad eller sover. Greppen runt kvinnans kropp kvalificerade enligt tingsrätten inte här som något som resulterat i ”fullständig brist på kroppslig kontroll”. De hade samtidigt inte gjort ont eller resulterat i några skador och något misshandelsansvar kunde enligt tingsrätten inte bli aktuellt.
Greppen skulle däremot kunna medföra ansvar för ofredande.
Jargong
Här framgick det dock bland annat av vittnesuppgifter att mannen och kvinnan haft en jargong där de brukat ”skojbråka” med varandra både verbalt och fysiskt – och att kvinnan vid ett tidigare tillfälle bland annat sparkat mannen i skrevet. Två kollegor som varit med vid den åtalade händelsen hade inte heller reagerat på mannens agerande utan upplevt det som att mannen och kvinnan ”gjorde samma saker som de alltid gjorde”. 30-åringen hade också direkt släppt kvinnan när hon blivit arg.
Vittnesuppgifterna låg enligt tingsrätten i linje med mannens egna uppgifter och en grov och fysisk jargong som kvinnan inte bara deltagit i utan även uppmuntrat. Domstolen godtog mot denna bakgrund att mannen vid gärningstillfället trodde sig ha samtycke till det han utsatte kvinnan för – och att han alltså inte haft något uppsåt till att ofreda henne. Åtalet ogillades i och med det helt.
Åklagaren drev åtalet vidare och krävde att Hovrätten över Skåne och Blekinge skulle fälla 30-åringen för misshandel eller åtminstone ofredande.
Ytterst tillfälliga
Hovrätten väljer dock nu att gå på samma linje som tingsrätten och frikänner mannen i båda fallen.
Kvinnan har beskrivit det som att det andra grepp som mannen kopplat gjort att hon inte fått luft och att det ”blev mörkt” – något som efteråt gjort henne ”jätteskärrad”.
Dessa effekter kan enligt hovrätten vara att bedömas som kroppsskada i misshandelsbestämmelsens mening, men kvinnans uppgifter tyder på ”ytterst tillfälliga fysiska besvär”. Hon har heller inte beskrivit någon smärta i anslutning till greppet.
Sammantaget ger utredningen inte heller stöd för påståendet att kvinnan orsakats en sådan kroppsskada som medför att gärningen är att bedöma som ett misshandelsbrott.
När det gäller ofredande delar hovrätten tingsrättens bedömning att agerandet objektivt uppfyller brottsrekvisiteten. Domstolen instämmer dock även i tingsrättens slutsats att mannen trott sig ha samtycke och därför har saknat brottsligt uppsåt. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
