Vare sig tingsrätten eller hovrätten godtar en 33-årig mans förklaring att han agerat i sömnen när han hade samlag med en 17-årig flicka mot hennes vilja.
Mannens agerande hade varit relativt komplext och präglades inte av det klumpiga beteende som handlingar i sömnen kännetecknas av.
Han döms därför till två och ett halvt års fängelse för våldtäkt.
En 17-årig flicka hade flyttat till en annan ort på grund av sin skolgång och umgicks då en del med en 33-årig man som hon var släkt med. Efter en filmkväll hemma hos mannen erbjöd han henne att sova över i hans säng. Hon tackade ja och gick och la sig med kläderna på.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Spelade död
Under natten började 33-åringen ta av flickans kläder och genomförde samlag med henne mot hennes vilja. Mannen åtalades därför i Umeå tingsrätt för våldtäkt. Flickan berättade där att hon spelat död och hoppats att hans passivitet skulle få honom att sluta. Vid ett par tillfällen hade hon även försökt putta bort honom. Mannen däremot förklarade att han inte mindes någonting från händelsen, utan måste ha genomfört handlingarna i sömnen.
Domstolen godtog inte mannens invändning, utan framhöll att målsägandens berättelse innehöll detaljerade uppgifter och framstod som självupplevd. Dessutom hittades DNA från mannen i en besudling i grenpartiet på de byxor som målsäganden burit under den aktuella natten.
”Agerat ytterst aktivt”
Enligt ett intyg från en läkare med erfarenhet av arbete med sömnstörningar präglas så kallat somnambult tillstånd bland annat av att personen typiskt sett rör sig med viss klumpighet. Vid sexuella handlingar i sömntillstånd finns vanligtvis tidigare sådan dokumenterad aktivitet, och minnesluckor från nattliga händelser i vissa fall i stället förklaras av att personen druckit alkohol.
Rätten framhöll att 33-åringen i det här fallet inte bara legat stilla eller utfört enkla rörelser, utan tvärtom agerat ytterst aktivt och på ett sätt som ger starkt intryck av att målmedvetet strävat efter att genomföra ett fullbordat samlag med flickan, trots hennes passivitet. Händelseförloppet hade dessutom, utifrån målsägandens uppgifter, pågått under närmare en timmes tid.
Dömdes för våldtäkt
Sammantaget bedömde rätten att omständigheterna inte talade för att mannen utfört handlingarna i somnambult tillstånd och han dömdes därför för våldtäkt. Gärningen riktade sig mot en mycket yngre målsäganden som för första gången befann sig långt ifrån sina närmaste anhöriga, och på grund av släktskapsförhållandet med mannen kan hon ha känt ett förtroende för honom. Påföljden bestäms därför till två och ett halvt års fängelse.
Avgörandet överklagades till Hovrätten för Övre Norrland, som bedömer att mannens invändning framstår som osannolik, men principiellt möjlig. Till skillnad från underinstansen anser rätten även att det inte är troligt att gärningen pågick under så lång tid som en timme.
Inte stöd för sexsomni
Däremot talar den relativa komplexiteten kring utförandet av handlingarna med styrka för att 33-åringen i själva verket var vaken eller åtminstone vaknat under händelseförloppet. Inte heller den intygsskrivande läkaren kunde hitta stöd för att mannens handlande präglats av det som utmärker sexsomni.
Rätten drar därför slutsatsen att mannens invändning kan lämnas utan avseende och att han måste haft insikt om att 17-åringen inte deltog frivilligt i samlaget. Underinstansens dom fastställs därför. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
