När mannen skulle resa från sitt hem i Skåne till norra Sverige för att titta på norrskenet blev han kvarhållen och kroppsbesiktigad på Malmö central, så att han missade sitt tåg.
Justitiekanslern dömer nu ut skadestånd till mannen.
I och med att han inte korsat någon gräns har det saknats rättsliga förutsättningar för åtgärderna mot honom.
En man som varit föremål för en ytlig kroppsbesiktning i Tullverkets regi vände sig till Justitiekanslern, JK, och krävde skadestånd.
Händelsen utspelade sig på Malmö centralstation hösten 2020, där en av Tullverkets gränsskyddsgrupper skulle kontrollera ett ankommande tåg från Danmark som skulle fortsätta från Malmö till Stockholm. Kontrollen gick till så att man talade med resenärer på tåget om resan och dess syfte som ett led i bedömningen av om en tullkontroll skulle genomföras.
Uppleva norrsken
Mannen uppgav i kontakten att han skulle resa norrut i Sverige i hopp om att få uppleva norrsken – något som tulltjänstemännen dock reagerade på eftersom mannen bara skulle stanna i Luleå i nio timmar och då delvis på dagtid. Enligt bedömningen fanns det ”en del frågetecken” kring mannens resa – och han togs därför med för kontroll och ytlig kroppsbesiktning i verkets lokaler på stationen. Det fanns inget bagage att gå igenom, men mannen fick i samband med kontrollen klä av sig naken och kroppsbesiktigades, utan att någonting otillåtet påträffades. När kontrollen var klar hade tåget gått.
Mannen är bosatt i Skåne och hade klivit på tåget kort före det att kontrollen utfördes. Enligt Tullverket finns det dock ingen möjlighet att kontrollera ett ankommande tåg från Danmark tidigare – utan detta kan göras först på stationen. Det har i efterhand inte gått att utreda varför tjänstemännen bedömde att mannen rest in i Sverige med tåget.
Inte korsat gränsen
JK anser i och för sig inte att det finns skäl att ifrågasätta misstanken om att mannen medfört en vara som omfattas av införselrestriktioner att han inte fullgjort sin anmälningsskyldighet, sett isolerat till att mannen skulle resa genom hela Sverige utan bagage och stanna nio timmar i Luleå före resan tillbaka. Mannen hade dock inte korsat gränsen utan rest från Ystad till Malmö kort före kontrollen – något han lämnat in sina tågbiljetter för att styrka. Med hänsyn till att sökanden inte rest in i landet kan det inte sägas ha funnits anledning att anta att han medfört en införselreglerad vara till landet, konstaterar JK. Det har därför inte funnits några förutsättningar för att med stöd av inregränslagen anmoda mannen att stanna. Det har i och med detta inte heller funnits grund för att genomföra en ytlig kroppsbesiktning.
Eftersom det inte funnits anledning att anta att mannen var inresande till Sverige får åtgärderna mot mannen sägas ha innefattat fel eller försummelse. Den frihetsingränsning som mannen utsatts för har inte utgjort ett frihetsberövande, men väl en otillåten inskränkning i rörelsefriheten. Enligt mannen har han även utsatts för en otillåten diskriminering, eftersom han valts ut för kontroll på grund av att han varit den enda i tågvagnen med ”ett tydligt icke skandinaviskt utseende”. Här saknas det dock dokumentation som hade behövts för att ta ställning till frågan och den lämpar sig därför inte för statens frivilliga skadereglering. Mannen är i stället hänvisad till domstolsprövning om han vill driva diskrimineringsfrågan, konstaterar JK.
Skadestånd
Av utredningen framgår att resebolaget kompenserat mannen för den biljett som han inte kunnat utnyttja när han missat tåget på grund av tullkontrollen. Han har därför inte lidit någon förmögenhetsskada på grund av statens agerande. JK beslutar dock att tillerkänna mannen 10 000 kronor i skadestånd. Ingripandet har i och för sig inte varit långvarigt, men kroppsbesiktningen har varit av integritetskänsligt slag. Det är därför inte tillräckligt som gottgörelse att överträdelsen erkänns, utan mannen ska tillerkännas skadestånd.
JK konstaterar samtidigt att det än idag är oklart vilka omständigheter tulltjänstemännen grundat sin bedömning avseende åtgärderna mot mannen på. Tjänstemännen har enligt JK saknat lagstadgad skyldighet att före protokoll över såväl den ytliga kroppsbesiktningen som åtgärderna enligt inregränslagen, men det finns ändå anledning att betona värdet av att tvångsmedelsanvändning dokumenteras så att det frågor vilka omständigheter som legat till grund för åtgärderna. Detta är inte bara centralt ur rättssäkerhetssynpunkt utan underlättar också en framtida granskning. Vid skadereglering kan dessutom en bristfällig dokumentation resultera i att ett beslut eller en åtgärd som haft fog för sig leder till skadeståndsskyldighet, redan eftersom grund för beslutet inte går att utläsa och bedöma, avslutar JK. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
