Fastighetsmäklarinspektionen varnar en mäklare för att ha använt sig av ett lockpris vid marknadsföringen av en fastighet med sjötomt.
Utgångspriset var 3,9 miljoner kronor och slutpriset landade på 13,5 miljoner kronor.
Det måste ha stått klart att fastigheten – ”med dess synnerligen attraktiva läge” – skulle locka till sig många rika spekulanter.
I sju anmälningar till Fastighetsmäklarinspektionen, FMI, framfördes kritik mot en mäklare som påstods ha använt ett så kallat lockpris vid marknadsföringen av en fastighet.
Av anmälningarna framgår sammantaget att fastigheten marknadsfördes med utgångspriset 3,9 miljoner kronor. Taxeringsvärdet för fastigheten uppgick till cirka 6,6 miljoner kronor. De ansåg att det rörde sig om ett uppenbart lockpris eftersom utgångspriset understigit taxeringsvärdet med 2,7 miljoner kronor.
Slutpriset för fastigheten landade på 13,5 miljoner kronor.
Förändrade regler om topsning
En del av lagreformen om biometri i brottsbekämpningen är förändrade regler om tagande av salivprov eller topsning för brottsbekämpande ändamål i rättegångsbalken. Dessa regler gäller från och med den 1 juli 2025 och innebär framför allt att möjligheterna till topsning för dna-analys på olika sätt har utökats. Mattias Hjertstedt analyserar de nya bestämmelserna och deras konsekvenser.
”Dåligt skick”
Mäklaren yttrade sig över anmälningarna. Han anförde att fastigheten belastas av flera domar och andra besvärande omständigheter. Ny- eller tillbyggnation var inte tillåten och det saknades rätt att anlägga väg dit. Vidare rådde det oklarhet kring frågan om att ansluta till kommunalt vatten och avlopp. Dessutom var byggnaden i mycket dåligt skick.
Säljaren ville inte ha en öppen försäljning och mäklaren fick därför i uppdrag att sälja den under hand. Ryktet spred sig emellertid och därför skenade slutpriset iväg så pass mycket.
FMI konstaterar inledningsvis att kravet på god fastighetsmäklarsed bland annat innefattar att mäklaren ska följa marknadsföringslagen. Enligt 10 § marknadsföringslagen är det förbjudet för en näringsidkare att använda sig av felaktiga eller vilseledande uppgifter i marknadsföringen, särskilt avseende produktens pris.
Praxis: 18 procent
Ett lockpris innebär att ett förmedlat objekt marknadsförs till ett pris som väsentligt avviker från det bedömda marknadsvärdet eller väsentligt understiger det pris som säljaren är beredd att acceptera. I kammarrättspraxis har ansetts att en avvikelse med 18 procent, men inte drygt 10 procent, utgjorde ett lockpris.
Inspektionen konstaterar beträffande den aktuella fastigheten att utgångspriset var 3,9 miljoner kronor och att det slutliga försäljningspriset blev 13,5 miljoner kronor. Det rör sig om en avvikelse med 71 procent. Avvikelsen talar med styrka för att det rört sig om ett lockpris.
Tolv budgivare deltog och det lades totalt 50 bud. Sex budgivare lade bud på sju miljoner kronor eller mer. Även budgivningen tyder på att mäklaren har använt sig av en vilseledande prisuppgift i marknadsföringen. Det noteras vidare att mäklaren valde att sätta ett utgångspris som understeg taxeringsvärdet med 40 procent.
I sitt yttrande anger mäklaren att det är ”oklart” om fastigheten kan anslutas till den kommunala va-anläggningen. Denna uppgift motsägs av utredningen i målet, där det framgår att säljaren har erhållit positivt förhandsbesked för sådan anslutning.
Han har även framfört att fastigheten belastas av ett antal domar som begränsar möjligheterna att bygga. FMI konstaterar härvid att det är en sjötomt och att det måste ha varit känt för spekulanterna att möjligheten till nybyggnation är begränsad där.
Varnas
I övrigt konstaterar att domstolen att det inte kan ha kommit som en chock för mäklaren att fastigheten ”med dess synnerligen attraktiva läge” skulle dra till sig många kapitalstarka spekulanter. Sammantaget anser FMI att mäklaren har använt sig av ett lockpris. Förseelsen motiverar en varning.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
