Villkorlig dom och samhällstjänst blir påföljden för den man i 40-årsåldern som hösten 2019 sköt ihjäl sin styvpappa med hans jaktgevär på en skjutbana i Norberg.
Det har handlat om en vådaskjutning som påverkats av flera olika omständigheter, men mannen har visat ”en påtaglig oaktsamhet som närmar sig ett medvetet risktagande”, enligt tingsrätten.
En man i 40-årsåldern kallade en dag i november 2019 på ambulans till en skjutbana i Norberg, med anledning av en vådaskjutning. Mannen hade av misstag skjutit sin styvpappa med hans jaktgevär och trots av ambulanssjukvårdarna var snabbt på plats kunde de konstatera att styvpappan redan avlidit på platsen. Mannen uppträdde samtidigt svårt chockat och polis tillkallades.
Mannen fälls nu i Västmanlands tingsrätt för vållande till annans död.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Skulle sätta upp måltvlor
Skjutbanan är anlagd med skjutbås och en främre och en bakre skyddsvall, som målen sätts upp mellan. Mannen har befunnit sig i ett skjutbås och väntat på att avlossa skott med sin styvpappas jaktgevär, som skulle skjutas in med ett nytt sikte. Styvpappan har samtidigt befunnit sig mellan skjutvallarna för att sätta upp måltavlor.
Mannen hade vuxit upp med jakt och sportskytte men hade vid tillfället haft ett cirka 20 år långt uppehåll – och funderade vid tillfället på att återigen ta upp intresset. Under tiden som styvpappan ordnat med måltavlan har mannen skrivit ett sms, men när han tittat upp har han inte längre sett styvpappan. Han har då tagit upp geväret och börjat lägga an mot måltavlan och efter 20-30 sekunder tryckt av ett skott i lätt motljus.
Träffade i bröstet
Omedelbart efter att ha öppnat eld har mannen dock sett ”en siluett eller skugga som föll till marken invid måltavlan”. Han har ropat utan att få svar och efter att ha sprungit fram hittat styvpappan livlös på marken. Träffen med det grovkalibriga jaktgeväret hade tagit i bröstet och bland annat slitit sönder kroppspulsådern, skulle en rättsmedicinsk undersökning senare visa.
Det framgår av mannens egna uppgifter att han släppt uppmärksamheten och kontrollen på var styvpappan befunnit sig genom att ägna sig åt sin telefon. Mannen har runt en halv minut senare avlossat det dödande skottet. Även om viss säkerhetsutrustning på skjutbanan inte varit tillgänglig för männen har det funnits flera sätt för mannen att säkerställa att styvpappan satt sig i säkerhet, konstaterar tingsrätten. Han hade här kunnat vänta längre eller ropa innan han avfyrat geväret. Redan härigenom har mannen enligt tingsrätten visat ”en påtaglig oaktsamhet som närmar sig ett medvetet risktagande i samband med att han avlossande skottet”.
Motljus
Att styvpappan när han böjt sig ned inte synts bakom den 60-70 centimeter höga främre vallen har enligt tingsrätten ”uppenbarligen” bidragit till olyckan, men kan inte frita mannen från det grundläggande ansvaret att inte skjuta utan att veta att styvpappan var utom risk. Att det är styvpappan som har varit skjutledare och ytterst ansvarig för säkerheten saknar också avgörande betydelse. Mannens siktmöjligheter kan ha påverkats av motljuset på platsen, men detta gör inte heller skjutningen mindre oaktsam.
Sammantaget innebär omständigheterna att mannen har visat prov på en straffbar oaktsam och han fälls därför för vållande till annans död.
Frias från vapenbrott
Tingsrätten väljer dock att fria honom för ett separat åtal för vapenbrott. Mannen har inte själv haft licens, men enligt domstolen har användandet av jaktvapnet inte gått över gränsen för så kallad uppsiktsutlåning – och att vapenhanteringen som sådan alltså har varit laglig.
Vållandebrottet har enligt tingsrätten ett straffvärde som motsvarar sex månaders fängelse och det finns en presumtion om fängelsepåföljd. Enligt domstolen finns det dock särskilda skäl mot att välja fängelse, bland annat med hänsyn till mannens personliga omständigheter och avsaknaden av återfallsrisk. Han döms därför istället till villkorlig dom och 160 timmars samhällstjänst. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
