En 46-årig kvinna döms för att ha stulit en prydnadstomte och tre så kallade adventsbarn från en butik i Uppsala.
Då det gått cirka 3,5 år från delgivningen till domen i hovrätten lindrar dock hovrätten påföljden från en månads fängelse till villkorlig dom och dagsböter.
En 46-årig kvinna åtalades och dömdes 19 augusti 2019 vid Uppsala tingsrätt för att ha stulit en prydnadstomte, tre prydnadsfigurer – så kallade ”adventsbarn” – samt en apa i trä från en butik. Stölden ägde rum i Uppsala i början av november 2017.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Sålde på Tradera
Av den skriftliga bevisningen och kvinnan egna uppgifter var det utrett att hon lagt ut sakerna på Tradera samma dag. Enligt tingsrätten var det högst osannolikt att föremålen som kvinnan lagt ut – och som var exakt sådana föremål som stulits från butiken samma dag, bara ett par timmar tidigare – hade kommit någon annanstans ifrån än just butiken.
Med hänsyn till att kvinnan tidigare döms för förmögenhetsbrott flera gånger och det aktuella stöldbrottet begicks kort efter att kvinnan hade dömts till skyddstillsyn för stöld bestämdes påföljden till en månads fängelse.
Svea hovrätt instämmer i tingsrättens bedömning av skuldfrågan samt att straffvärdet uppgår till en månads fängelse.
Ovanligt lång tid
Beträffande påföljdsvalet noterar dock hovrätten att brottet begicks i november 2017 – alltså för cirka tre år och fem månaders sedan. Med tanke på att det inte varit fråga om någon svårutredd brottslighet är detta ovanligt lång tid.
I NJA 2012 s. 1038 och NJA 2015 s. 417 har Högsta domstolen uttalat att är det främst längden av handläggningsdröjsmålet som har betydelse för hur påföljden ska bestämmas vid långsam handläggning. Även antalet instanser som målet har handlagts i, målets komplexitet, myndigheternas och domstolarnas agerande samt vad som står på spel för den enskilde ska beaktas.
Den 46-åriga kvinnan delgavs misstanke om brott den 15 augusti 2018, vilket är en påfallande lång tid jämfört med när brottet begicks. Tingsrättsdomen meddelades i september 2019. Därtill kommer att den totala handläggningstiden i hovrätten varit ett år och fem månader, inklusive ett år och tre månaders sammanhängande stillestånd.
Kränkt rättigheter
Hovrätten finner därmed att kvinnans rätt till rättegång inom skälig tid enligt Europakonventionen artikel 6.1 har kränkts på ett sätt som motiverar strafflindring. 46-åringen kompenseras därmed för den sena lagföringen och den långsamma handläggningen genom att påföljden bestäms till villkorlig dom och 40 dagsböter om 50 kronor. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
