Tingsrätten konstaterade att flera veterinärintyg talar för att orsaken till skadan hos en häst funnits redan innan köpet och dömde ut skadestånd till köparen.
Hovrätten anser dock det klart mer sannolikt att hältan orsakats av de äldre kroniska förändringarna än av ett trauma efter riskens övergång.
I juni 2018 ingick två kvinnor ett köpeavtal om en häst. Köparen provred hästen innan och betalade 55 000 kronor för den. Senare under sommaren, efter att hästen transporterats till köparen, upptäckte hon att den var halt. Hon lät en veterinär undersöka hästen och efter att den fått vila upp sig gick de på återbesök. Då konstaterades det att hästen var så halt att den inte skulle kunna användas som ridhäst, och avlivades därför under vintern samma år.
Yrkade skadestånd
Köparen yrkade i Attunda tingsrätt att säljaren skulle betala skadestånd till henne på drygt 62 000 kronor för bland annat uppstallning, veterinärkostnader och hovslagning.
Säljaren invände att hästen inte var halt vid tidpunkten för överlåtelsen och att köparen dessutom avstått från att göra en klinikbesiktning där skadan hade kunnat upptäckas genom röntgen.
Attunda tingsrätt konstaterade inledningsvis att orsaken till hältan förelåg redan innan köpet, det vill säga vid tiden för riskens övergång. Den hänvisade till utlåtanden och förhör med två veterinärer som båda uppgett att hästen var tydligt halt och att detta bland annat berott på en kroniska förändringar i ena bakbenet. Skadan hade ärrvävnad, vilket ökar risken för nya skador. En tredje veterinär, som även skrivit ett intyg inför överlåtelsen, hade redan 2016 konstaterat att hästen hade fel på bakbenet.
Enligt 19 § första stycket 3 köplagen anses en vara felaktig om den är i väsentligt sämre skick än köparen med hänsyn till pris och övriga omständigheter med fog kunnat förutsätta. Enligt praxis kan förhållandet mellan varans pris och varans värde i bristfälligt skick fungera som en utgångspunkt för bedömningen. Även andra omständigheter kan få betydelse, exempelvis om möjligheterna att använda varan inskränks i betydande utsträckning genom skadan.
”Väsentligt fel”
I det här fallet ansåg rätten, med beaktande av hästens pris, den omständigheten att den inte kunde användas som ridhäst, vilket varit syftet med köpet, och de kostnader som är förenade med att äga en häst, att felet är väsentligt. Detta trots att hästen var relativt gammal.
Eftersom köparen reklamerat felet tre dagar efter att hon insett att hästen hade ett väsentligt, hävningsgrundande fel, och det inte finns någon anledning att ifrågasätta uppgifterna om det yrkade skadeståndets storlek, biföll rätten hennes talan.
Svea hovrätt noterar att ponnyn, som alltså inte var halt vid överlåtelsebesiktningen den 6 juni 2018, vid en ridlektion den 20 juni samma år uppvisade halta i höger bakben. Under sommaren och hösten blev hältan dock trots behandling inte bättre utan den förvärrades och ponnyn avlivades.
Den veterinär som undersökt hästen har bestämt hävdat att hältan måste ha orsakats av ett eller möjligen flera trauman efter överlåtelsen eftersom ponnyn inte var halt vid överlåtelsen. Han har särskilt framhållit att det är fråga om en ponny som kommit till en ny miljö under en ny ryttare samt att hästar är flyktdjur som lätt blir skrämda och då kan skada sig, till exempel om de blir rädda och skyggar i box eller hage. Han har vidare uppgett att hästägare inte alltid observerar när ett trauma uppstår.
Hovrätten ändrar
Också tävlingsresultaten talar emot att det fanns något köprättsligt fel som föranlett den aktuella hältan. Ponnyn har visserligen i december 2016 undersökts av nämnde veterinär vid en rutinkontroll och då varit tillfälligt spänd över ryggen med dåligt påskjut bak. Han har även i augusti och september 2017 undersökt och behandlat ponnyn för en mindre halta fram och båda knäna bak, som var inom det normala för en sporthäst, men att ponnyn friskförklarades i oktober 2017 och kunde tävlas igen. Att ponnyn sedan under de båda tävlingssäsongerna innan överlåtelsen ibland vägrat ut sig men normalt fullföljt med ett antal fel, får anses tämligen normalt i lägre ponnyklasser med yngre ryttare.
Hovrätten, som anser att det kan ifrågasättas om fel i köprättslig mening föreligger på det sätt som köparen har påstått, finner vid en samlad bedömning av den framlagda utredningen att det i vart fall står klart att hon inte förmått göra det klart mer sannolikt att hältan orsakats av de äldre kroniska förändringarna än av något trauma som inträffat efter riskens övergång. Något köprättsligt fel som berättigar henne till yrkat skadestånd har alltså inte förelegat. Käromålet ska därför redan på denna grund ogillas. Tingsrättens dom ska ändras i enlighet med detta. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
