En man som poserat med ett vapen i hand på foto och på film frias från vapenbrott i båda instanserna.
Hovrätten kan inte bortse från mannens förklaring att han endast kort inspekterade vapnet med anledning av att det eventuellt skulle utgöra betalning för en senare narkotikaleverans.
Den 27-årige mannen åtalades för grovt vapenbrott då han, ensam eller gemensamt och i samförstånd med annan/andra, innehaft en revolver, en pistol, ett automatvapen samt en större mängd ammunition i Piteå utan att ha rätt till det.
Brottet bör, enligt åtalet, bedömas som grovt eftersom vapnen varit av särskild farlig beskaffenhet, då vapnen saknat legalt användningsområde, då gärningen avsett flera vapen och då vapnen innehafts i sådan miljö att de typiskt sett kunnat befaras komma till brottslig användning.
Luleå tingsrätt konstaterade att 27-åringen, enligt filmen, bara hanterat ett av vapnen. Utredningen ger dock inte stöd åt att mannen på egen hand kunnat komma åt vapen och ammunition i tiden efter den 8 februari 2021. Det har nämligen framkommit av konversationen med en kvinna i det aktuella huset att han bad om hennes hjälp att släppa in honom. Ingen annan har delgivits misstanke om brott.
Med beaktande av detta och att mannen var på ett kort besök i Piteå ansåg tingsrätten att det inte var visat att han – ensam eller tillsammans och i samförstånd med annan – har gjort annat än att hantera vapnen vid det tillfälle då han filmades med ett av vapnen i händerna.
Bevisvärderingen i migrationsmål
En återkommande kritik är att den svenska asylprövningen brister i djupet av analysen av situationen i andra länder och missar att göra en sammanvägd bedömning av de olika riskerna som en person löper vid en utvisning. I ett färskt avgörande från Europadomstolen, som gällde en utvisning till Afghanistan, upprepades den kritiken. Bevisvärderingen i migrationsmål måste bli bättre – menar Anna Rogalska Hedlund i sin analys av det senaste avgörandet mot Sverige.
”Såklart försvårande”
Frågan var då om detta är att betrakta som ett innehav i vapenlagens mening. 27-åringens uppgift att han övervägde att låta vapnen utgöra betalning för en kommande narkotikaleverans är inte motbevisad. Detta är, enligt tingsrätten ”såklart försvårande”.
Trots det ansåg tingsrätten att annat inte var visat än att det var fråga om en mycket kortvarig befattning med ett av vapnen. Vid en samlad bedömning var detta inte att betrakta som ett innehav. Åtalet för grovt vapenbrott skulle därför ogillas.
Nu gör Hovrätten för Övre Norrland samma bedömning. Domstolen konstaterar att det av förarbetena till straffbestämmelsen i vapenlagen framgår inte närmare vad som avses med innehav. Av rättspraxis framgår dock att för att en person ska anses inneha ett skjutvapen krävs att han eller hon i princip har vapnet i sin besittning.
Omedelbar kontroll
Detta innebär inte ett krav på att personen ska ta omedelbar befattning med vapnet utan det är tillräckligt om han eller hon har omedelbar kontroll eller rådighet över det. Av praxis framgår också att en helt kortvarig och tillfällig besittning kan falla utanför det straffbara området.
Inte motbevisat
I förevarande fall har mannen gjort gällande att anledningen till hans befattning med vapnet varit att han endast kort inspekterat det med anledning av att det eventuellt skulle utgöra betalning för en narkotikaleverans vid ett senare tillfälle. Hans invändning om att så varit fallet är inte motbevisad och invändningen är inte heller så orimlig att den kan lämnas utan avseende. Situationen skiljer sig således åt från de ovan redovisade fallen från rättspraxis där straffrättsligt innehav konstaterats. Exempelvis förefaller filmsekvensen inte ha spritts till andra, varför förevarande situation inte har likheter med de så kallade ”poseringsfallen” i rättspraxis där det funnits ett självständigt syfte med själva hanteringen och bild-/filmupptagningen.
Att endast under de omständigheter som förelegat i förevarande fall kortvarigt ta befattning med ett vapen, kan därför inte anses utgöra ett straffrättsligt innehav, enligt hovrättens mening. Hovrätten delar därför tingsrättens bedömning i målet varför tingsrättens dom ska fastställas. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall, juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
