Poliskvinnan minns inte ingripandet, men enligt tingsrätten hade hennes tjänsteskrivelse om händelsen ”högt bevisvärde”.
Den beskrivning av våldsamt motstånd som återfinns i skrivelsen går dock enligt hovrätten inte att förena med en videofilm från händelsen.
En man som fällts för att fysiskt ha satt sig till motvärn mot poliserna frias därför nu.
En nu 36-årig man åtalades i Linköpings tingsrätt åtalades för våldsamt motstånd efter ett polisingripande i Linköping i februari 2022.
36-åringen hade blivit avvisad från ett uteställe på grund av berusning och sedan inte fått komma in igen efter att ha ”tagit ett varv runt kvarteret”. I samband med detta har poliser som funnits på platsen tillkallats och mannen har omhändertagits med stöd av lagen om omhändertagande av berusade personer, LOB.
Mindes inte
En polis som varit med på platsen förklarade vid huvudförhandlingen att hon inte mindes så mycket från händelsen, mer än att hon och en kollega fick stötta två andra poliser som kommit gående med 36-åringen. Åklagaren åberopade därför poliskvinnans tjänsteskrivelse, som avfattats efter händelsen.
Av tjänsteskrivelsen framgick bland annat följande:
”Kollegor i 41-9120 kommer gåendes med en man och frågar om de kan sätta in honom i vår bil då han motsträvigt följer med kollegorna. Undertecknad går mot kollegorna och mannen för att hjälpa till och då blir mannen mer irriterad och börjar veva med sina armar samtidigt som han försöker ta sig loss från patrullen. 42-9120 tar hårdare tag om mannen och ställer han mot 42-6140 och undertecknad hjälper till att belägga mannen med fängsel då han varit väldigt vevig i armarna och för att det inte ska hända något i bilen på vägen in.”
Av tjänsteskrivelsen framgick även att 36-åringen var upprörd, inte kunde förstå varför han handfängslats och satts i en polisbil och att han ansetts sig felaktigt bedömd.
Surnade till
Mannen förklarade under huvudförhandlingen att han under kvällen hade druckit uppskattningsvis fyra–fem öl och att han sedan blivit tillsagd av ordningsvakterna att gå ut och nyktra till. 37-åringen hade då ätit och druckit vatten, men inte fått komma in. När han då tagit upp sin mobiltelefon för att filma hade en av ordningsvakterna ”surnat till” och tagit med honom bort till poliserna som befann sig i närheten.
Han hade då tänkt att poliserna skulle ”reda ut vad som hänt”, men i stället blivit insatt i polisbilen utan förklaring. Han hade inte gjort något fysiskt motstånd, men däremot diskuterat med poliserna. Förklaringen med LOB framstod enligt mannen som en efterhandskonstruktion för att skydda poliserna.
Polisvittnet kunde inte erinra sig händelsen ens efter att tjänsteskrivelsen lästs upp – men uppgav att hon inte skulle ha skrivit något som inte var sant i tjänsteskrivelsen. Eftersom händelsen låg ett halvår bakåt i tiden var det inte konstigt att polisen inte mindes, ansåg tingsrätten – som även betonade att våldsamt motstånd knappast ”sticker ut” från en polismans vardag.
Filmer
Uppgifterna i polisens pm ansågs sammantaget ha ”ett mycket starkt bevisvärde” och bekräftade det som stod i gärningsbeskrivningen. Mannen hade åberopat två videofilmer till styrkande att han inte varit våldsam, men varken dessa eller hans uppgifter förtog enligt tingsrätten värdet av åklagarens bevisning. ”Tvärtom anser tingsrätten att det av övervakningsfilmen framgår att [37-åringen] reagerar mot ingripandet och vidare att det tar lång tid innan polisen får in [37-åringen] i polisbilen”, skrev domstolen.
En enig tingsrätt dömde mot denna bakgrund mannen till 40 dagsböter för våldsamt motstånd.
Göta hovrätt gör nu en annan bedömning när man frikänner mannen från åtalet.
Utifrån tjänsteskrivelsen och poliskvinnans uppgifter under huvudförhandlingen finns det inte skäl att ifrågasätta att mannen satt sig till motvärn genom att veva mycket med armarna samtidigt som han försökt ta sig loss från poliserna, konstaterar hovrätten.
Övervakningsfilm förändrar bilden
Den övervakningsfilm som mannen åberopat ger dock en annan bild.
Hovrätten skriver:
”På den andra videoinspelningen, som är från en övervakningskamera som visar den aktuella gatan, står [37-åringen] och håller upp ena armen som om han filmar sig själv och ordningsvakten. Ordningsvakten tar tag i [37-åringen], som synes vara berusad, och för honom mot några poliser. Två poliser håller i [37-åringen] några sekunder och leder honom sedan mot polisbilen som står ett par meter bort. På väg dit stannar [37-åringen] till i steget, lutar sig lätt bakåt och lyfter sin arm innan han föses vidare och trycks upp mot polisbilen.”
Frias
Det våldsamma motstånd som beskrivits i poliskvinnans pm ska ha ägt rum när mannen förflyttats mellan ordningsvakten och polisbilen – det vill säga under den tid som skildras på övervakningsfilmen. Utifrån vads om syns på filmen är det svårt att komma till slutsatsen att 37-åringen skulle ha vevat mycket med armarna och ha försökt ta sig loss på det sätt som beskrivits i tjänsteskrivelsen.
Denna diskrepans gör att det mot hans förnekande inte kan anses styrkt att 37-åringen har gjort sig skyldig till våldsamt motstånd. Åtalet ogillas därför av en enig hovrätt. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
