Nu står det klart att Planas rekonstruktör får sänkt arvode efter Make Up Stores rekonstruktion. Svea hovrätt väljer att inte meddela prövningstillstånd, vilket betyder att tingsrättens sänkta arvode står fast.
En av landets största rekonstruktionsbyråer, Plana, har under en längre tid varit i blickfånget efter flera uppmärksammade rekonstruktioner där kritik har lämnats mot rekonstruktörernas höga arvoden.
En av rekonstruktionerna rör kosmetik-koncernen där Make Up Store och Make up shop ingår, som båda sedermera gick i konkurs. I ett färskt beslut från Svea hovrätt kommer domstolen fram till att inte meddela prövningstillstånd i arvodesfrågan. Tingsrätten valde dessförinnan att sänka rekonstruktörens arvode.
Make Up Shop Sweden och Make up Store ansökte den 21 februari 2020 om företagsrekonstruktion. Beslut om rekonstruktion fattades samma dag. Till rekonstruktör utsågs en rekonstruktör från Plana.
Bolagen ville pröva rekonstruktörens arvode
Innan beslutet fattades om att rekonstruktionen skulle upphöra inkom bolagen den 26 februari 2021 med en begäran om att tingsrätten skulle pröva om rekonstruktören har haft rätt till den ersättning som han har betingat sig som rekonstruktör. Make Up Shop och Make up Store försattes på egen ansökan i konkurs den 9 mars 2021 och därmed tog konkursförvaltarna över målet.
Enligt konkursboet uppgick skäligt arvode på sin höjd till 279 670 kronor respektive 560 000 kronor exklusive mervärdesskatt.
Konkursboet har vidare begärt att tingsrätten ska förplikta rekonstruktören att återbetala vad han utöver dessa summor har tagit emot från bolagen.
Rekonstruktören har å sin sida begärt att tingsrätten ska fastställa hans arvode till 731 500 kronor respektive 1 532 000 kronor exklusive mervärdesskatt. Rekonstruktören har bestritt yrkandet om att han, om arvodet sätts lägre, ska åläggas återbetalningsskyldighet.
Han pekar på att koncernbolagen inte har reklamerat mot arvodet när det har betalats under företagsrekonstruktionens gång och att detta ska beaktas vid bedömningen av skäligheten. Vidare uppger han att hanteringen av rekonstruktionen försvårades av pandemin och osäkerheter kring hur länge den skulle påverka verksamheten. Han uppger även att koncernstrukturen och förhållandet att det förekom intern fakturering i koncernen komplicerade hanteringen. Därtill kommer att bolagen inte följde alla instruktioner som rekonstruktören lämnade.
Dubbelt arbete
Tingsrätten har noterar i sitt beslut att vissa moment i rekonstruktionen har utförts av flera medarbetare eller på annat sätt inneburit dubbel- eller merarbete som kan ifrågasättas. Bland annat nämner domstolen att rekonstrutören och en annan anställd i Plana deltog vid borgenärssammanträden samt möten med gäldenären både före och efter detta, vilket motiverats med att det var till fördel för det fortsatta arbetet med rekonstruktionen.
”Vidare har framkommit att rekonstruktörens rutiner för utbetalning till bolaget från dess klientmedelskonto hos rekonstruktören, vilket måste bedömas som en administrativt okomplicerad åtgärd, regelmässigt involverade två medarbetare. Nu nämnda omständigheter, som bland annat ger anledning att ifrågasätta skickligheten och omsorgen i utfört arbete, bör enligt tingsrättens uppfattning också beaktas vid bedömningen av skäligt arvode”.
Vidare framstår det enligt tingsrättens uppfattning som om rekonstruktören eller hans medarbetare har lagt mer tid på ett stort antal arbetsmoment än vad som med hänsyn till rekonstruktionens omfattning kan anses nödvändigt. Domstolen pekar på lönegarantihanteringen där det av utredningen framgår att ett antal arbetsmoment vart och ett, bland annat de som nämnts i föregående stycke, har involverat flera medarbetare hos Plana AB. Det innebär att också den totala tidsåtgången framstår som väl omfattande.
Domstolen anser inte att rekonstrutörens förklaring till att den nedlagda tiden varit påkallad framstår som tillräckliga för att motivera det av honom begärda arvodet.
Domstolen noterar även att rekonstruktionen, trots den tid som rekonstruktören har lagt ned, inte har medfört att bolagen kunnat driva sin verksamhet vidare utan tvärtom har försatts i konkurs.
Arvodena sätts ned
Tingsrätten kom slutligen fram till att rekonstruktören inte har visat att det arvode som han har begärt är skäligt med hänsyn till det arbete som uppdraget har krävt, den omsorg och skicklighet med vilken arbetet har utförts eller näringsverksamhetens omfattning.
”Att bolaget under rekonstruktionen såvitt framkommit inte har reklamerat mot arvodet under rekonstruktionens gång förändrar inte den bedömningen. Arvodet ska därför sättas ned”.
Tingsrätten fastställde rekonstruktörens arvode till 450 000 kronor respektive 900 000 kronor inklusive mervärdesskatt. (notera att rekonstruktörens begärda arvode var exklusive mervärdesskatt)
Rekonstrltören vann dock gehör för att det saknas förutsättningar att besluta om återbetalningsskyldighet för det arvode han redan tillgodogjort sig utöver det som nu fastställts. Konkursboets yrkande i den delen avslogs.
Rekontruktören överklagade besluten och yrkade att hovrätten skulle fastställa hans arvode till 731 500 kronor respektive 1 532 000 kronor exklusive mervärdesskatt.
Hovrätten har nu alltså gått igenom målet och kommit fram till att det inte finns skäl att ge prövningstillstånd i arvodesfrågan i båda målen.
