Rekonstruktören bakom en av landets största rekonstruktionsbyråer, Plana, ligger i arvodestvist med en företagskoncern med fem bolag i sin sfär, varav ett är börsnoterat.
För snart ett år sedan blev det känt att en av landets största rekonstruktionsbyråer, Plana, endast lyckas med 3 procent av sina uppdrag – nästan alla företag som ska räddas går i konkurs. Det kunde Dagens Industri då avslöja. Efter detta har en rad stämningar skickats in till tingsrätten mot rekonstruktionsbyrån. Bland raden av stämningar finns fem mål där koncernbolagen Grängesberg, Lesjöfors, Sala Bly, Metallvärden samt Svensk Kabel och Metallgranulering (SKM) har vänt sig till domstolen.
Oskäligt arvode
Samtliga har vänt sig till Stockholms tingsrätt för att domstolen ska sänka Plana-rekonstruktörens arvode som bolagen anser är oskäligt högt i förhållande till det arbete som rekonstruktörsuppdraget har krävt. Totalt har rekonstruktionsbyrån fakturerat 4 154 083 kronor för rekonstruktionerna och dessutom har han tagit ut delar av arvodet, sammanlagt 3 439 000 kronor, ur medel som tillhört ett av koncernbolagen.
”Det fakturerade arvodet är oskäligt i sig samt då uppdraget misskötts i olika avseenden”, uppger koncernbolagen som anser att ett skäligt arvode istället borde ha legat på totalt 2 miljoner kronor.
Koncernbolagen ingav ansökningar om företagsrekonstruktion i oktober 2017 och en rekonstruktör vid Plana utsågs. Ansökningarna om företagsrekonstruktion föregick nämligen av att Planas företrädare själva kontaktade koncernbolagen med anledning av att Plana noterat att bolagen inte längre kunde betala sina löner, skatter och övriga skulder i tid. Plana utlovade vid denna tid att rekonstruktionen för koncernen skulle hanteras för en kostnad under 1 miljon kronor.
Skatteverket motsatte fortsatt rekonstruktion
Skatteverket motsatte sig dock i oktober 2017 att koncernmoderbolagets rekonstruktion skulle fortsätta, vilket myndigheten även gjorde fortsättningsvis. Tingsrätten beslutade dock om fortsatt rekonstruktion.
Koncernbolagen beskriver vidare hur Plana agerat under rekonstruktionstiden dels gentemot bolagen och dels gentemot borgenärerna. Bland annat har inte Plana som rådgivare säkerställt inför ackordsborgenärssammanträden att det fanns tillräckligt med röster, vilket lett till onödigt extraarbete. Koncernbolagen beskriver att Plana fakturerat vid ett flertal tillfällen för extra arbeten som rekonstruktionsbyrån själv orsakat på grund av slarv.
Styrde om koncernbolags bankgiro
Koncernbolagen beskriver även i stämningsansökan att rekonstruktören styrde om SKM:s bankgiro från bolagets konto i Danske Bank till Planas klientmedelskonto i Swedbank som SKM saknade tillgång till.
”Rekonstruktören hade identifierat att SKM var det bolag som hade störst kassaflöde, men uppgav att grunden för att styra om SKM:s bankgiro var att Danske Bank i allmänhet var negativa till rekonstruktioner”, framår det i stämningsansökan.
SKM:s kundfordringar inflöt på Planas klientmedelskonto och från detta konto verkställde rekonstruktören ensidigt betalning av sitt arvode, enligt Koncernbolagen, som uppger att detta skedde ofta utan någon underrättelse till SKM eller att något av övriga bolag i koncernen godkänt arvodets storlek och betalning.
Koncernbolag dränerades
Koncernbolagen beskriver hur SKM ”dränerades” på likvida medel och därmed fick problem med att betala sina löpande kostnader och förlorade därmed en stor del av sin kundkrets. Omsättningen mer än halverades under rekonstruktionstiden från 40,8 miljoner kronor till 17,8 miljoner kronor.
Rekonstruktören å sin sida har svarat i målet att hans arvode inte alls är oskäligt och att han har utfört sina uppdrag på ett korrekt och adekvat sätt. Han uppger att det fördes en dialog mellan honom och koncernbolag inför varje fakturering och att koncernbolagen aldrig invände mot fakturorna.
”Plana gör gällande att eftersom arvodet ifråga har fakturerats och betalat, har arvodet accepterats av Gränges. Såtillvida kan det knappast anses råda någon ovisshet om arvodes skälighet”, skriver rekonstrktörens ombud i svaromålet.
Han har även yrkat att tingsrätten ska avvisa koncernbolagens respektive talan dels eftersom dessa har förts som fastställelsetalan och inte som han menar att det ska föras – som fullgörelsetalan.
Koncernbolagen har motsatt sig påståendet om att de inte ifrågasatt faktureringen under rekonstruktionstiden.
Koncernbolagens talan avvisas inte
Tingsrätten har fattat ett beslut om att målen inte ska avvisas.
”I förevarande fall tar talan sikte på fastställelse av rekonstruktörens rätt till ersättning med ett bestämt belopp. Med beaktande av att det synes råda tvist om vilket arbete som utförts i vilket bolag samt huruvida visst arbete i något eller några av bolagen fakturerats ett annat av bolagen i koncernen, finner tingsrätten att frågan om rätten till ersättning i respektive bolag lämpligen förs som en fastställelsetalan av nu aktuellt slag”, skriver tingsrätten.
Domstolen slår alltså fast att en fullgörelsetalan förutsätter att det är klarlagt hur mycket vart och ett av bolagen har fakturerats och för vilket arbete rekonstruktören gjort sig betalt för. De framställda fastställandeyrkandena ska inte vara ett skäl för avvisning av talan, menar domstolen.
Överklagar till hovrätten
Rekonstruktören har nu vänt sig till Svea hovrätt för att överklaga Stockholm tingsrätts beslut. Han uppger att koncernbolagen hade närsomhelst under rekonstruktörsuppdraget ha kunnat göra en reklamation avseende arvodet eller rekonstruktionsarbetet. Men detta har inte gjorts. Han pekar även på att en talan mot en företagsrekonstruktör ska väckas inom ett år efter avslutat uppdrag.
Koncernbolagen har ännu inte svarat på överklagandeskriften i Svea hovrätt.
