Ett par i Umeå måste flytta från sin lägenhet efter att under tio månaders tid regelmässigt ha betalat hyran en, två och i ett fall tre månader för sent.
Parets invändning att de inte fick del av rättelseanmaningen ändrar inte den bedömningen eftersom de ostridigt fått anmaningen skickade till sig till lägenheten med rekommenderat brev.
Ett fastighetsbolag ansökte vid Hyres- och arrendenämnden i Umeå om att hyresavtalet med två makar skulle upphöra på grund av sena hyresbetalningar.
Mannen bestred yrkandet men bekräftade att hyran i och för sig betalats sent på det sätt som bolaget gjorde gällande. Enligt hans uppfattning hade han dock en motfordran på grund av en vattenskada år 2017 som innebar att de tvingats hyra ett annat förråd än sitt eget.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
Saknade betydelse
Hyresnämnden konstaterade inledningsvis att invändningen om en eventuell kvittningsgill motfordran saknade betydelse då hyresgästerna, såvitt var känt, hade någon obetald hyresskuld.
Av utredningen framgick vidare att paret från augusti 2019 till och med maj 2020 löpande hade betalat hyrorna för sent – som längst med tre månader och i flera fall med mellan en och två månader. Trots rättelseanmaning i oktober 2019 hade förseningarna fortsatt.
Mot bakgrund av de allvarliga och upprepade förseningar det rörde sig om ansåg hyresnämnden att avtalet inte skäligen behövde förlängas och biföll därmed bolagets yrkande.
Inte fått rättelseanmaning
I Svea hovrätt invände paret att de inte fått del av någon rättelseanmaning och att hyresvärden inte heller hade gett in några delgivningskvitton.
Hovrätten påpekar dock att det är tillräckligt att hyresvärden skickar rättelseanmaningen med rekommenderat brev till lägenhetens adress, vilket ostridigt har skett i det här fallet. Paret anses därför ha fått del av anmaningen i slutet av oktober 2019.
Liksom hyresnämnden anser därför domstolen att hyresförseningarna är så många och så allvarliga att hyresavtalet inte skäligen bör förlängas. Parets överklagande avslås därför och de åläggs flytta senast den 1 juni 2021. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
