Med beaktande bland annat av socialtjänstens rekommendation ger nu hovrätten mamman till en nioårig flicka ensam vårdnad om barnet.
Förtroendebristerna mellan föräldrarna är nämligen så djupa att gemensam vårdnad inte är möjlig.
Dottern får dock utökad umgängesrätt med sin pappa.
Ett par har en dotter, född 2011.
2018 dömde Södertälje tingsrätt till äktenskapsskillnad mellan parterna och förordnade samtidigt att kvinnan hade rätt att bo kvar i den gemensamma bostaden och att hon skulle tillerkännas ensam vårdnad om dottern. Dottern gavs rätt till umgänge med sin pappa varannan helg.
Pappan yrkade därefter vid tingsrätten att han skulle ges ensam vårdnad om dottern och i andra hand att vårdnaden skulle vara gemensam. Skulle mannen nekas ensam eller gemensam vårdnad yrkade han att utökat umgänge.
”Olämpliga uppfostringsmetoder”
Som grund för sin talan framhöll mannen bland annat att mamman var olämplig som vårdnadshavare och att hon utsatte dottern för olämpliga uppfostringsmetoder samt saknade förmåga att tillgodose dotterns behov av en nära och bra kontakt med sin pappa.
Kvinnan menade å sin sida att mannen var olämplig som boende- och umgängesförälder bland annat eftersom han utsatte den nioåriga dottern för en lojalitetskonflikt och tvingade henne att välja mellan föräldrarna.
Ingen olämplig
Tingsrätten konstaterade inledningsvis att ingenting i utredningen talade för att föräldrarna skulle vara olämpliga som vårdnadshavare. Frågan om vårdnaden skulle vara gemensam eller tillfalla en förälder ensam blev därmed beroende av föräldrarnas samarbetsförmåga.
Trots att föräldrarna hade vissa förtroendebrister i förhållande till den andras föräldraskap, ansåg domstolen inte att kommunikations- och samarbetsproblemen var så djupgående att en gemensam vårdnad inte var möjlig.
Tingsrätten: Gemensam vårdnad
Mot bland annat den bakgrunden ansåg därför tingsrätten att det skulle vara bäst för dottern om föräldrarna hade gemensam vårdnad om henne framöver. Domstolen menade dessutom att ett växelvis boende var förenligt med dotterns bästa, även om det fanns utrymme för parterna att förbättra sitt samarbete gällande.
Vid Svea hovrätt uppgav den kvinnan att det varken före eller efter tingsrättens dom förekom något samarbete mellan henne och mannen.
Hon beskrev det som ”spänt, jobbigt och komplicerat mellan dem” och att dottern kände av det. Enligt kvinnan talade mannen dessutom nedlåtande om henne inför dottern och menade att dottern på lång sikt skulle kunna ta skada av växelvist boende.
Hovrätten instämmer till att börja med i tingsrättens slutsats att ingen av parterna är olämpliga som vårdnadshavare för den nioåriga flickan.
Bristande förtroende
Till skillnad från tingsrätten anser emellertid hovrätten att motsättningarna mellan föräldrarna i form bristande förtroende för varandra, är så djupa och långtgående att det finns stor risk för att dessa går ut över dottern.
Mot bakgrund bland annat av socialtjänstens rekommendation bedömer därför rätten att vårdnaden om dottern även fortsättningsvis ska tillkomma den kvinnan.
Utökat umgänge
Samtidigt har ingenting framkommit som talar emot att dottern har ett regelbundet och vardagligt umgänge med sin pappa. Tvärtom ger vårdnadsutredningen stöd för att detta är förenligt med flickans bästa att hon ges rätt till relativt omfattande umgänge med pappan. ”På så sätt blir umgänget en naturlig del i [flickans] liv och kontakterna med [pappan] normaliserade”, skriver hovrätten.
Tingsrättens dom ändras därför på så sätt att den kvinnan tillerkännas ensam vårdnad om dottern samtidigt som dottern ges till umgänge med sin pappa varje ojämn samt per telefon, Skype, eller Whatsapp eller motsvarande media under en halvtimme varje tisdag. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
