En polis får antas ha en mental beredskap för att visst våld kan uppkomma i en ingripandesituation.
Därför nekas en polisman kränkningsersättning från en 20-årig kvinna som slog polisen med öppen hand, i samband med att denne grep en annan person.
Luleå tingsrätt dömde en idag 20-årig kvinna för våld mot tjänsteman efter att ha örfilat en polisman i ansiktet i samband med att polisen omhändertog en annan person.
Eftersom kvinnan var 17 år vid tidpunkten för gärningen bestämdes påföljden till 35 timmars ungdomstjänst. Avseende polismannens yrkande om skadestånd noterade tingsrätten att kvinnan blivit tillrättavisad av polisen och att hon därefter slagit denne i ansiktet.
Fick skadestånd i tingsrätten
Enligt domstolen hade polisen inte att räkna med att han skulle bli angripen av en annan person i samband med omhändertagandet och bedömde därför att han hade rätt till kränkningsersättning för örfilen. Skadeståndets storlek bestämdes till 5 000 kronor.
Den 20-åriga kvinnan överklagade domen till Hovrätten för Övre Norrland beträffande skadeståndet.
Hon har medgett att hon agerat felaktigt och har erkänt gärningen samt accepterat tingsrättens dom i den delen. Avseende skadeståndet har målsäganden endast utsatts för lindrigare våld. Gärningen har inte heller innehållit några skymfliga eller särskilt kränkande inslag och begicks i en typsituation för ingripanden, menade kvinnan.
”Krävs mer”
Hovrätten konstaterar inledningsvis att Högsta domstolen, i flera avgöranden, framhållit att det krävs mer än annars för att kränkningsersättning ska utgå för en kränkning som skett i direkt anslutning till ett polisingripande.
Vidare framgår i praxis att om en kränkning utgör ett klart angrepp på offrets privata sfär, eller annars är skymfligt eller i hög grad förnedrande, kan ersättning utgå – även när offret tillhör en sådan utsatt yrkesgrupp som poliser ingår i.
Mot bakgrund av detta anser hovrätten att den aktuella polismannen får antas ha haft en mental beredskap att mötas av visst våld i den uppkomna ingripandesituationen. Denna beredskap måste – till skillnad från underinstansens slutsats – även anses omfatta visst våld från 20-åringen, trots att hon inte var föremål för polisens ingripande.
Inte allvarlig kränkning
Angreppet har heller inte varit så allvarligt att våldet i sig har utgjort en sådan allvarlig kränkning som kan grunda en rätt till ersättning. Bland annat därför ändrar nu hovrätten tingsrättens dom på så sätt att polismannens skadeståndstalan ogillas. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
