Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Oenighet vid bevisvärdering – ”styvmorbror” fälls för barnvåldtäkt

Nyheter
Publicerad: 2021-10-07 12:59
Foto: Henrik Montgomery / TT

Hovrätten går på samma linje som tingsrätten och dömer en 24-årig man till fyra års fängelse för att vid tre tillfällen ha våldtagit sin systers underåriga styvdotter.
Rätten är dock inte enig.
Ett hovrättsråd värderar flickans uppgifter i barnförhör annorlunda än majoriteten och anser inte att bevisningen håller för fällande dom.

En 24-årig man åtalades i Lunds tingsrätt för att vid tre tillfällen ha våldtagit en underårig flicka. 

24-åringen är bror till en kvinna som varit flickans styvmamma. Flickan har levt ihop med sin pappa, styvmamman och en nyfödd lillebror. 24-åringen har varit en frekvent gäst hos familjen och under 2020–2021 mer eller mindre bott hemma hos dem. Han delade under samma period ofta säng med flickan i hennes rum och ingen i familjen hade något att invända mot detta.

”Extraförälder”

Flickan har flera diagnoser och mannen har under flera år fungerat som en ”extraförälder”. I mars 2021 flyttade 24-åringen dock ut, efter att flickan anklagat honom för att ha ”tafsat” på henne. Hon var då tolv år gammal.

24-åringen förklarade i tingsrätten att han var ”chockad” över anklagelserna. Han bekräftade dock att han ”tagit sitt ansvar” och tillbringat mycket tid med flickan, eftersom hon var mobbad i skolan och hennes pappa på grund av arbete sällan fanns till hands.

Mot det stod de uppgifter som flickan lämnat i ett flertal barnförhör, där hon beskrivit ett eskalerande agerande från 24-åringens sida där han blivit alltmer närgången och till slut börjat genomföra vaginala och orala samlag med henne. Tingsrätten ansåg att flickans berättelse ”definitivt bär det självupplevdas prägel” och noterade bland annat att förhörsledaren aldrig behövt ”dra orden ur” flickan utan att hon självmant och målande berättat vad hon varit med om.

Säkrat sperma

Bland bevisningen fanns även uppgifter från andra personer som flickan anförtrott sig till, samt viss teknisk bevisning. Polisen hade bland annat säkrat sperma från 24-åringen i flickans säng. Det fanns även sms-meddelanden där 24-åringen uttryckt sig som att flickan och han hade en relation och vissa mobilfilmer som enligt tingsrätten – även om de inte innefattade några sexuella aktiviteter – hade en ”klart sexuell prägel”.

Tingsrätten beskrev stödbevisningen som ”osedvanligt omfattande och stark” och ansåg sammantaget att åklagaren hade lyckats bevisa att 24-åringen vid tre olika tillfällen våldtagit flickan. Det handlade om gärningar mot en närstående som inte ens kommit in i puberteten och som dessutom begåtts i hennes hemmiljö. Gärningarna hade också fått ”katastrofala följder” där flickan bland fått ett självskadebeteende och lagts in på ett HVB-hem eftersom hon mått så dåligt. Påföljden bestämdes till fyra års fängelse och 24-åringen ålades även att betala 280 000 kronor i skadestånd till flickan.

Sänkt kränkningsersättning

Hovrätten över Skåne och Blekinge ändrar nu domen mot 24-åringen bara på så sätt att flickans kränkningsersättning sätts ned med 50 000 kronor.

Så vitt avser skuldfrågan konstaterar hovrätten att flickan under de inspelade förhören ”talat fort, ibland otydligt, och berättat på ett i princip helt ostrukturerat sätt”. Hon har inte tvekat inför frågor men har haft svårt att svara kortfattat och hålla en röd tråd. Flickans berättelse kan i och med detta ”knappast betecknas som särskilt klar”, skriver hovrätten – som inte heller anser att berättelsen i alla delar är logisk, fri från motsägelser, överdrifter eller svårförklarliga moment.

Det handlar dock om en tolvårig flicka som har inlärningssvårigheter, autism och ADHD – och som av barnrehabiliteringen bedömts ligga två år efter i utvecklingen. Flickan har under förhören också haft mycket stora svårigheter att koncentrera sig och därför också haft svårt att lämna en sammanhängande berättelse. De generella kriterier som Högsta domstolen ställt upp för att värdera utsagor kan i sådana fall vara svåra att använda – något som bekräftas av senare HD-uttalanden. Flickan får sägas ha lämnat sin berättelse på ”ett spontant, levande och målande sätt” och hovrätten delar tingsrättens uppfattning att flickan ger intrycket av att berätta om något självupplevt.

Flickans berättelse läggs till grund

Flickans berättelse korresponderar också väl mot vissa händelser som kan bestämmas i tiden, till exempel hennes dokumenterade självskador och hur hon vid ett tillfälle vägrat komma hem från en resa så länge 24-åringen befann sig i hemmet

När man även väger in vittnesförhör och den tekniska bevisningen – särskilt en film på flickan och 24-åringen ihop – blir slutsatsen enligt hovrätten att flickans berättelse ska läggas till grund för bedömningen. Åtalet är därför styrkt och hovrätten delar de bedömningar som tingsrätten gjort i fråga om rubricering och påföljd.

Skiljaktig

Ett hovrättsråd är dock skiljaktigt och vill frikänna 24-åringen helt. Flickans förhörsuppgifter är svårvärderade redan från början – och hennes diagnoser i kombination med att hon delvis ändrat sina uppgifter skapar ytterligare osäkerhet. Dessutom har flickan inte hörts inför domstol och försvararen har därför haft begränsade möjligheter till uppföljning med frågor.

Stödbevisningen i målet kan i princip genomgående förklaras med det som flickan först själv uppgett, nämligen att 24-åringen kysst och tagit på henne. Bevisningen håller dock inte för att slå fast att något samlag ägt rum, enligt det skiljaktiga hovrättsrådet. (Blendow Lexnova)

Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här


Dela sidan:
Skriv ut:

Isak Bellman
red@dagensjuridik.se