Skatteverket avslog ansökan om förnamnsbyte till Sinister med motiveringen att det betyder olycksbådande, ondskefull och lömsk – något förvaltningsrätten höll med om.
Kammarrätten, som gör den motsatta bedömningen, tillåter dock namnbytet.
Lagmannen är skiljaktig och vill fastställa förvaltningsrättens dom.
katteverket beslutade i mars 2023 att avslå en begäran om förnamnsbyte till ”Sinister”. I sitt beslut angav verket att sinister är olämpligt som förnamn då det betyder olycksbådande, ondskefull och lömsk. Vidare angavs att ordet inte förknippas med ett namn, och därför inte är förenligt med svenskt namnskick.
Förändrade regler om topsning
En del av lagreformen om biometri i brottsbekämpningen är förändrade regler om tagande av salivprov eller topsning för brottsbekämpande ändamål i rättegångsbalken. Dessa regler gäller från och med den 1 juli 2025 och innebär framför allt att möjligheterna till topsning för dna-analys på olika sätt har utökats. Mattias Hjertstedt analyserar de nya bestämmelserna och deras konsekvenser.
Höger och vänster
I sitt överklagande till Förvaltningsrätten i Stockholm anförde sökanden att Sinister betyder vänster på latin och är motsatsen till hans lillebrors förnamn Dexter, som betyder höger. Han är medveten om att det finns en annan tolkning, men ansåg att namnet knappast kan väcka anstöt eller uppfattas som olämpligt hos andra.
Förvaltningsrätten gjorde samma bedömning som Skatteverket.
Kammarrätten i Stockholm däremot bifaller överklagandet och beslutar att mannen får förvärva det sökta namnet.
Karaktär av namn
I förarbetena till lagen om personnamn anges att regleringen på området utgörs av en avvägning mellan å ena sidan det allmännas intresse av namnstabilitet och av att bevara namnskicket och å andra sidan den enskildes intresse av att få välja namn.
Det krav som finns är därför att namnet inte ska vara olämpligt som förnamn. Med det avses framför allt att namnet inte ska ha mer påtaglig efternamnskaraktär och att det ska ha karaktären av namn.
Kammarrätten konstaterar att Sinister inte har karaktären av efternamn och att det inte heller saknar karaktär av namn. Därmed har det varit fel av Skatteverket att inte bevilja ansökan.
Lagmannen är skiljaktig och instämmer i förvaltningsrättens bedömning. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
