En man som gjort sig skyldig till grovt narkotikabrott dömdes i tingsrätten till fängelse och utvisning till Iran, då man ansåg att förekomsten av verkställighetshinder efter fängelsestraffet avtjänats inte gick att bedöma.
En oenig hovrätt anser dock att det finns en risk att han utsätts för tortyr på grund av sitt politiska engagemang mot regimen.
En 58-årig man dömdes i Malmö tingsrätt för grovt narkotikabrott efter att 404 gram opium hittats på hans balkong. Eftersom mannen tidigare är straffad för likartad brottslighet och det rörde sig om ett grovt brott dömdes han till fängelse i tre år och fyra månader.
Domstolen beslutade även att han efter avtjänat fängelsestraff skulle utvisas till Iran. Man framhöll att den tilltalade har permanent uppehållstillstånd sedan 2011 och vistats i Sverige under ungefär 20 år. Det krävs därför synnerliga skäl för att han ska få utvisas.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Ingen anknytning
Domstolen ansåg att det grova narkotikabrott mannen gjort sig skyldig till är så allvarligt att skälen för utvisning väger över, bland annat då han inte har någon anknytning till det svenska samhället.
Rätten tog sedan ställning till om det förelåg verkställighetshinder och hänvisade till praxis från Högsta domstolen enligt vilken domstolen bör besluta om utvisning om det finns skäl att anta att ett eventuellt hinder inte kommer att bestå.
I det här fallet fanns det flera omständigheter som kunde aktualisera verkställighetshinder mot utvisning, bland annat uppgav 58-åringen att han var politisk motståndare till regimen i Iran och därför riskerar tortyr och att bli dödad.
Varken Migrationsverket eller Migrationsdomstolen hade dock bedömt att han gjort sannolikt att han är av intresse för den iranska staten på grund av sin politiska uppfattning. Tingsrätten ansåg inte att det fanns någon anledning att göra en annan bedömning, utan pekade tvärtom på den omständigheten att han förut kunnat återvända till Iran och vistas där i flera månader utan att iranska myndigheter intresserat sig för honom.
Fanns förutsättningar
Sammantaget ansåg domstolen att det inte gick att utesluta att det i dagsläget förelåg verkställighetshinder mot utvisning, och att det inte är möjligt att bedöma om ett eventuellt verkställighetshinder kommer att föreligga efter att mannen avtjänat fängelsestraffet i Sverige. Det fanns därför förutsättningar att utvisa honom och rätten förenade utvisningen med ett återreseförbud på tio år.
Avgörandet överklagades till Hovrätten för Skåne och Blekinge, som fastställer tingsrättens dom i fråga om skuld och fängelsestraff. Däremot gör man en annan bedömning rörande hinder för verkställande av utvisning på grund av den tilltalades politiska engagemang.
Hovrätten river upp
Enligt hovrätten har det framkommit bland annat att han varit aktiv inom den regimkritiska rörelsen Folkets mujahedin efter att migrationsdomstolen år 2011 bedömt omfattningen av hans politiska aktivitet i Sverige. Det finns också bilder på sociala medier där mannen syns på demonstrationer mot den iranska regimen, och Folkets mujahedins samordnare på riksnivå bekräftat att den tilltalade är aktiv inom organisationen och deltagit i demonstrationer även utomlands. Han bekräftade också att det är känt att anhängare som återvänder till Iran utsätts för tortyr.
Rätten anser sammantaget att det finns en risk att mannen skulle ådra sig de iranska myndigheternas intresse om han skickas tillbaka till landet, och att det finns skälig anledning att anta att han kan komma att utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning om ett beslut om utvisning verkställdes. Verkställighetshindret bedöms vara bestående under överskådlig tid och domstolen upphäver därför tingsrättens utvisningsbeslut.
Skiljaktiga
Hovrättspresidenten och en nämndeman är dock skiljaktiga och anser att tingsrättens beslut om utvisning ska fastslås, bland annat eftersom det oklart vilken omfattning den tilltalades politiska engagemang haft. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
