Regeringen och samarbetspartierna presenterar i dag förslag på ett nytt påföljdssystem och breda straffskärpningar.
Förslagen beskrivs som ”den största straffreformen sedan brottsbalken infördes” och går bland annat ut på avskaffade billighetsskäl, slopad mängdrabatt och ett ökat användande av hela straffskalan.
– Tanken är att varje försvårande omständighet ska ges ett genomslag i bedömningen, säger Henrik Vinge (SD).
Förra sommaren överlämnades Straffreformutredningen som föreslog att påföljdssystemet får en helt ny struktur. Utredningen förslog även ett 50-tal straffskärpningar, minskad rabatt och att gängbrott ska ge kunna ge dubbla straff.
I januari presenterade regeringen förslagen till ”omfattande straffskärpningar” som byggde på utredningen. Bland annat föreslog att redan till sommaren skulle brott kopplade till kriminella nätverk kunna ge dubbla straff.
Förslagen avstyrktes i sin helhet av Lagrådet som även skrev i ett yttrande att ”förslagen brister så mycket i kvalitet att de inte har förutsättningar att bli ny lag”. Lagrådet beskrev även lagstiftningsarbetet som ett ”hastverk”.
Nu går man – trots kritiken – vidare med förslagen.
– Vi menar att dagens straffskärpningsbestämmelse inte träffar tillräckligt brett, säger Torsten Elofsson (KD).
Strömmer kommenterar lagrådsremissen
Under pressträffen kommenterar Gunnar Strömmer den kritik som kommit från Lagrådet.
Han understryker att det alltid måste vara en politisk avvägning hur höga eller låga straff skall vara samt att rättviseskäl talar för höjda straff generellt.
Strömmer kommenterar också lagrådets kritik mot beredningen av förslagen och säger att regeringen har ”viss förståelse” för denna.
Nytt påföljdssystem
Samtidigt lämnas en ny lagrådsremiss till Lagrådet innehållandes förslag på ett nytt straffrättsligt påföljdssystem.
Presumtionen mot fängelse ska tas bort. Istället ska det införas ett system med så kallat villkorligt fängelse. Detta straff ska kunna förenas med tilläggssanktioner som till exempel dagsböter. Missköter den dömde sig eller återfaller i brott så kan personen tvingas att avtjäna straffet i anstalt eller med fotboja.
Villkorlig dom och skyddstillsyn ska utmönstras medan böter och fängelse ska bli de huvudsakliga påföljderna.
– Det innebär att straffet på ett tydligare sätt förmedlar hur allvarligt samhället ser på brottet, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) under pressträffen.
Dagens mängdrabatt ska slopas
Enligt förslagen i lagrådsremissen ska den så kallade mängdrabatten avskaffas så som den ser ut idag. De enskilda brottens straffvärden ska, som utgångspunkt, läggas ihop.
Justitieminister lyfter som exempel att en person som döms för tre våldtäkter á tre års fängelse som utgångspunkt ska dömas till nio års fängelse.
Regeringen och samarbetspartierna vill också att den övre delen av straffskalorna ska användas i fler fall än idag. Detta ska man åstadkomma genom ett antal lagändringar.
– Tanken är att varje försvårande omständighet ska ges ett genomslag i bedömningen, säger Henrik Vinge (SD).
Det ska, enligt Vinge, inte krävas ett ”exceptionellt fall” för att den övre delen av straffskalan ska användas.
Fler billighetsskäl ska slopas
Regeringen och samarbetspartierna vill också slopa ett antal av de så kallade billighetsskälen.
Det handlar om strafflindring till följd av arbetsrättsliga följder, att den tilltalade drabbats av en allvarlig kroppsskada till följd av brottet, att det gått lång tid sedan brottet begåtts, gärningspersonens höga ålder eller dåliga hälsa.
Även detta kommer att leda till längre fängelsestraff.
