Efter hård kritik från tunga remissinstanser och en justering av propositionen om sänkt straffbarhetsålder kan 14-åringar som begår grova brott från och med i dag dömas till fängelse.
I mitten av augusti röstade riksdagen, vid mandatperiodens sista votering, igenom Tidöpartiernas reviderade proposition om att straffbarhetsåldern i Sverige tillfälligt ska sänkas till 14 år.
I dag träder lagförslaget om ”skärpta regler för unga lagöverträdare” i kraft och 14-åringar som begår grova brott kan från och med nu alltså dömas till fängelse.
Regeringen drog tillbaka förslag
Regeringens särskilda utredare Gunnel Lindberg lade i januari 2025 fram flera förslag om skärpta straff för unga brottslingar. Bland annat föreslog hon att straffbarhetsåldern tillfälligt skulle sänkas till 14 år vid grova brott.
Regeringen och Sverigedemokraterna gick under hösten 2025 ut med att de skulle gå längre än utredarens förslag och sänka straffbarhetsåldern till 13 år. Den propositionen drogs sedan tillbaka och ändrades till 14 år.
Förslaget om sänkt straffbarhetsålder har, i synnerhet då förslaget var 13 år, mötts av kritik från en rad remissinstanser.
Kriminalvården avstyrkte förslaget och skrev i sin remiss att barn ”så unga som 13 år bör tas om hand på andra sätt”.
Åklagarmyndigheten avstyrkte utredningens förslag om en sänkning till 14 år och varnade för att lagändringen kan leda till att den allvarliga brottsligheten ”trycks ner ännu mer i åldrarna”. Utöver det skrev 168 åklagare och domare under ett upprop mot förslaget om fängelsestraff för 13-åringar.
Lagrådet avstyrkte förslaget och straffbarhetsåldern och minskad ungdomsrabatt för omyndiga personer och konstaterade att en sänkning av straffbarhetsåldern inte kommer att möta utvecklingen av ungdomsbrottsligheten och inte heller tillgodose behovet av upprättelse för den som utsatts för brott.
Advokatsamfundet har riktat hård kritik både mot utredningens förslag, regeringens proposition om fängelse för 13-åringar och det nya förslaget om sänkt straffbarhetsålder till 14 år.
– Det är fortfarande ett slags experiment med barn, sa generalsekreteraren Mia Edwall Insulander till Dagens Juridik i juni.
Avskaffad ungdomsreduktion
Straffbarhetsåldern är den del av förslaget som fått mest uppmärksamhet men i propositionen ingick även att ungdomsreduktionen för unga men myndiga personer avskaffas helt, att ungdomsreduktionen minskas för minderåriga och att straffmaximum för omyndiga höjs till fängelse i 18 år, att påföljden ungdomsövervakning skärps och att regleringen vid ”misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst skärps”.
I mitten av juli uppgav Kriminalvården i ett pressmeddelande att frivården gör sig redo för fler barn då fler och yngre barn väntas dömas till ungdomsövervakning. Verksamheten rustades enligt ungdomskoordinatorn Solveig Sköld, med ”kunskap, fler medarbetare och bättre metoder”.
Kriminalvården meddelade i våras att myndigheten från och med den 1 juli har avdelningar för barn- och ungdomar redo på svenska anstalter. Särskilda avdelningar för pojkar har nu öppnat på anstalterna i Rosersberg och Kumla och en särskild avdelning för flickor har öppnat på anstalten Sagsjön.
Att avdelningarna öppnat betyder inte att de kommer att fyllas upp direkt, vilket Rosersberg utnyttjar genom att att konvertera ett antal celler till häktesceller initialt, enligt ett pressmeddelande från i juli.
”Detta kommer förhoppningsvis i viss mån avlasta övriga häkten i Stockholm och ge oss goda förutsättningar att erbjuda ungdomarna isoleringsbrytande åtgärder”, sa Gabriel Wessman, kriminalvårdschef på Rosersberg i pressmeddelandet.
Tidslinje: Sänkt straffbarhetsålder
- Straffbarhetsåldern har varit 15 år i Sverige sedan 1864.
- Frågan om att sänka straffbarhetsåldern och att straffreduktionen minderåriga fanns med i Tidöavtalet som slöts mellan M, KD, L och SD 2022.
- I januari 2025 lämnade regeringens särskilda utredare Gunnel Lindberg ett förslag om att straffbarhetsåldern tillfälligt ska sänkas från 15 till 14 för brott som har fängelse i minst fyra år i straffskalan.
- Flera remissinstanser är kritiska till förslaget. Bland andra Barnombudsmannen, Institutet för mänskliga rättigheter och Sveriges Advokatsamfund.
- I september 2025 gick Tidöpartierna ut med att de ville gå längre än utredningens förslag och sänka straffbarhetsåldern till 13 år vid allvarliga brott – och att hemliga preventiva tvångsmedel ska kunna användas mot barn under 15 år, bland annat.
- Ytterligare kritik riktades mot förslaget från bland andra Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och Advokatsamfundet. Det cirkulerade även ett upprop för åklagare och domare mot förslaget.
- I oktober 2025 meddelade Kriminalvården, som fått i uppdrag av regeringen att inrätta särskilda enheter för barn på svenska anstalter, att ungdomsfängelser ska stå klara den första juli 2026.
- I januari 2026 sa justitieminister Gunnar Strömmer på en pressträff att regeringen går vidare med förslaget om sänkt straffbarhetsålder som, i ett första steg, ska gälla under en femårsperiod.
- I mars 2026 avstyrkte Lagrådet regeringens förslag om sänkt straffbarhetsålder och bland annat advokatsamfundet uppmanade regeringen att lyssna till lagrådets kritik, i en debattartikel.
- I april 2026 meddelade regeringen och SD att Tidöpartierna går vidare med förslaget om att tillfälligt sänka straffbarhetsåldern till 13 år och att förslaget om att kraftigt minska ungdomsredaktionen för minderåriga. Gunnar Strömmer beskrev situationen i Sverige som “väldigt allvarligt akut”. “Jag ser det som en sorgens dag”, sa Rädda Barnens barnrättsjurist Karin Sjömilla.
- Den 11 juni 2026 drog regeringen och SD tillbaka förslaget om att 13-åringar ska kunna få fängelsestraff. Bakgrunden var att regeringen inte trodde att förslaget skulle få tillräckligt med stöd i riksdagen. Det nya förslaget skulle istället bli 14 år, enligt regeringen.
- Den 2 juli lämnade regeringen en uppdaterad proposition där det föreslogs att straffbarhetsåldern skulle sänkas till 14 år.
- Den 13 augusti sammanträdde riksdagen för årets och mandatperiodens sista votering. Då röstades bland annat förslaget om tillfälligt sänkt straffbarhetsålder igenom.
- Den 10 september trädde den nya algen i kraft.
