Hovrätten går emot tingsrätten som ansåg att Norwegians försening mellan Stockholm och Paris berodde på Arlandas it-problem.
Bevisningen ger inte någon klarhet i varför Norwegian bytte plan.
Det är därför inte visat att förseningen orsakades av it-problemen.
Målet gäller en flygning från Paris Orly Airport (Orly) till Stockholm Arlanda Airport den 18 januari 2019. Parternas talan och den åberopade bevisningen berör även en tidigare flygning samma dag från Arlanda till Orly. Samma flygplan skulle användas för de båda flygningarna.
Frågan i målet är om Norwegian har visat att förseningen orsakades av en extraordinär omständighet. Norwegian har gjort gällande att den tidigare flygningen mellan Arlanda och Orly (DY4313) försenades på grund av en extraordinär omständighet som sedermera även orsakade förseningen på klagandenas flygning.
Nästan tre och en halv timme sent
Flygningen DY 4314 ankom 3 timmar och 28 minuter för sent till Paris. Det hade, enligt det norska flygbolaget, sin grund i restriktioner på Arlanda. Systemet som styr parkeringen (Gate Allocation System) låg nere vid aktuell tidpunkt. Det ledde till att Arlanda flygplats behövde besluta om stängning och all trafik in och ut från flygplatsen måste regleras i förhållande till detta. Det förde med sig köer, omdirigeringar, förseningar och inställda avgångar för alla flygbolag. Flygbolagen har ingen kontroll över sådana förseningar och måste rätta sig efter vad som bestäms av flygledningen på flygplatsen. Norwegian kan alltså inte påverka hur detta styrs eller exakt hur det inverkar på bolagets flygprogram.
Attunda tingsrätt konstaterade inledningsvis att extraordinära omständigheter kan, enligt skäl 14 i flygpassagerarförordningen (förordningen (EG) nr 261/2004), särskilt förekomma i händelse av till exempel meteorologiska förhållanden som omöjliggör flygningen, säkerhetsbrister, oförutsedda brister i flygsäkerheten och strejker som påverkar verksamheten för det lufttrafikföretag som utför flygningen. Sådana omständigheter bör, enligt skäl 15, anses föreligga då ett flygledningsbeslut avseende ett visst flygplan en viss dag medför att en eller flera flygningar med det planet kraftigt försenas, uppskjuts till nästa dag eller ställs in, även om alla rimliga åtgärder har vidtagits av lufttrafikföretaget för att undvika försening eller inställd flygning.
De två drabbade resenärerna hade vitsordat att Arlanda flygplats på morgonen den 18 januari 2019 drabbades av ett IT-problem. Av handlingarna i målet framgår att deras flygning enligt tidtabell skulle ha lämnat Arlanda klockan 14.10 den dagen och att ett mycket stort antal avgångar från Arlanda blev antingen försenade eller inställda.
De handlingar som Norwegian hänvisat till ger, enligt tingsrätten, även stöd för att förseningen av just de två resenärernas avgång berodde på problem hänförliga till faciliteter på flygplatsen som inte Norwegian kunnat råda över.
Tingsrätten ogillade
Rätten ansåg därför att den uppkomna situationen måste anses jämställbar med de exempel som nämns i skäl 14 och 15 i flygpassagerarförordningen. Med beaktande av detta fann tingsrätten att Norwegian hade visat att förseningen orsakats av en extraordinär omständighet som inte hade kunnat undvikas även om alla rimliga åtgärder hade vidtagits.
Käromålen ogillades därför.
Svea hovrätt gör en annan bedömning och konstatera först att ett flygbolag kan åberopa en extraordinär omständighet som berört en tidigare flygning och som genomförs av samma flygbolag med samma flygplan (Transportes Aéreos Portugueses, C-74/19, EU:C:2020:460, p. 53).För att undgå skyldighet att betala kompensation måste Norwegian ”bevisa dels att det förekommit en extraordinär omständighet, dels att det förelegat ett direkt orsakssamband mellan denna omständighet och den aktuella flygförseningen.
Norwegian har, enligt hovrätten, inte haft något eget ansvar för, eller faktisk kontroll, över det aktuella it-systemets funktionalitet eller skyldighet att utöva sådan kontroll. I så måtto har det som inträffat i detta fall likheter med de förhållanden som förelåg bland annat i Germanwings, C-501/17, EU:C:2019:288 (skada på ett flygplans däck orsakat av ett främmande föremål) och Moens, C-159/18, EU:C:2019:535 (förekomsten av bensin på en flygplats start- och landningsbana).
Orsakssamband
Vidare föranledde störningarna i it-systemet den aktör som driver Arlanda – Swedavia – att i aktuellt fall begränsa antalet ankomster och avgångar under några timmar efter IT-problemens upphörande. En sådan åtgärd är närmast att jämställa med ett flygledningsbeslut, vilket berörda flygbolag är skyldiga att följa. Problemen med IT-systemet aktuell morgon har således, som även tingsrätten funnit, utgjort en extraordinär omständighet i flygpassagerarförordningens mening.
Föreligger det ett direkt orsakssamband mellanstörningarna i IT-systemet och förseningen av den aktuella flygningen?
Här noterar hovrätten att Norwegian skulle med ordinarie avgångstid kl. 10.50 utföra en flygning från Arlanda till Orly med flygplanet LN-DYQ. Detta flygplan skulle sedan utföra den returflygning till Arlanda med avgångstid kl. 14.lO som klagandena var inbokade på. Flygplanet LN-DYQ hade tidigare på morgonen utfört en flygning från Arlanda till Kastrup och skulle flyga tillbaka med ankomsttid på Arlanda kl. 09.55, det vill säga 55 minuter före avgångentill Orly. Planet ankom dock Arlanda först klockan 11.59, det vill säga en dryg timme efter utsatt avgångstid till Orly.
Vid denna tidpunkt var it-problemen på Arlanda lösta sedan knappt tre timmar tillbaka. Om planet och flygningen omfattades av de efterföljande begränsningarna kring antalet starter och landningar på Arlanda eller varför flyget från Kastrup var försenat klarläggs inte genom den bevisning som Norwegian har åberopat i målet. Det noteras vidare att den förseningskod som finns på flygningen från Kastrup till Arlanda har angetts till ”AW” i bevisningen medan förseningskoden för övriga i målet relevanta flygningar har angetts till ”AF\”.
Den senare koden har av Norwegian uppgetts betyda ”Airport Facilities” medan den andra koden inte har förklarats. Av detta kan slutsatsen emellertid dras att ”AW” avser någon annan förseningsanledning, men det har inte i målet klarlagts vilken det är.
Flygplanet LN-DYQ kom inte att användas för flygningarna Arlanda-Orly-Arlanda. Orsaken till det togs inte upp av Norwegian i tingsrätten och har inte tillåtits som en ny omständighet här i hovrätten. Utgångspunkten för hovrättens bedömning blir därför att det är oklart vad som skedde med LN-DYQ efter ankomsten till Arlanda – om flygplanet togs ur trafik eller sattes in på någon annan rutt. I stället för att använda detta flygplan och försöka begränsa den redan uppkomna förseningen för flygningarna till och från Orly beslutade sig Norwegian för att invänta flygplanet LN-NII som användes för flygningar Arlanda-Milano-Arlanda. Planet ankom Arlanda klockan 13.05 och avgick mot Orly klockan 14.24.
400 euro per person
Bevisningen i målet ger inte någon klarhet i varför Norwegian disponerade om i sin flygplansflotta på det sätt som skedde. Den bristande utredningen medför emellertid att Norwegian inte har styrkt att förseningen på sträckan Orly-Arlanda stod i direkt orsakssamband med IT-problemen på Arlanda tidigare samma morgon och förmiddag. Norwegian har alltså inte styrkt att klagandenas försening orsakades av den extraordinära omständigheten.
Norwegian är mot denna bakgrund skyldigt att betala kompensation till klagandena enligt artikel 7 flygpassagerarförordningen med 400 euro per person samt ränta på beloppen från den 25 april 2019 till dess betalning sker. Om belopp och ränta råder inte tvist. Tingsrättens dom ska ändras i enlighet med detta.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
