När mannen i 50-årsåldern nattetid gick ut för att konfrontera de högljudda ungdomarna som hade fest utanför hans hus hamnade han i en hotfull situation som gav honom rätt till nödvärn.
När han medvetet skallade en av tonårspojkarna på platsen gick han samtidigt inte utöver nödvärnsrätten.
Det anser hovrätten när man ogillar misshandelsåtalet.
En man i 50-årsåldern åtalades i Varbergs tingsrätt för misshandel, för att en natt i maj 2020 i Kungsbacka kommun ha skallat en tonårspojke – så att pojken bland annat fick en tandskada.
Upprinnelsen till händelsen var en större ungdomsfest, där det enligt mannen samlats med än 150 personer på en fastighet som gränsar till hans tomt – och där flaskor och burkar slängts in på hans tomt. Människorna hade dock hållit sig cirka 20 meter från hans hus. Mannen hade gått och lagt sig men framåt midnatt blivit väckt av ”ett fruktansvärt ljud” – som bland annat skrämt hans hund. Det hade då stått bilar, epatraktorer och mopeder i fyrvägskorsningen utanför huset och 30–40 personer hade då fest uppskattningsvis fem meter från mannens hus.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Hotade honom
Det var vid detta tillfälle mannen klädde på sig och gick ut. Först hade han ropat från sin veranda, men när ingen hört honom hade han gått ut och sagt till. De flesta hade då försvunnit från platsen men sju–åtta killar hade dröjt sig kvar och både hotat mannen och kallat honom diverse nedsättande tillmälen.
En kille som mannen upplevde som ledare för gänget betedde sig ”oerhört provocerande” – något som gjort att han och mannen börjat knuffa på varandra. I detta skede hade tonårspojken kört över på sin moped, hoppat av och börjat knuffa mannen samtidigt som han sagt att han skulle döda honom. Situationen hade i detta skede blivit mer hotfull och mannen ”oerhört rädd”, uppgav han vid huvudförhandlingen. I detta skede hade mannen stött tonårspojken ifrån sig och ”tryckt med hela sin kraft med armarna och skjutit ifrån från benen så att han följde med”.
Sedan hade andra personer kommit till platsen och ”räddat mannen” genom att följa honom till sitt hus. Väl inne märkte mannen att han blödde från huvudet och uppfattade det då som att han blivit skallad.
Oliak versioner
Tonårspojken beskrev ett annat händelseförlopp, där han och mannen dragit i varandras armar och förflyttat sig lite fram och tillbaka. De höll i varandra i kanske 30 sekunder och pojken skrek flera gånger att mannen skulle släppa honom. Sedan hade mannen skallat honom ”väldigt hårt” och medvetet.
Vittnesuppgifterna gick isär kring vad som egentligen hänt, men tingsrätten tog fasta på en film som spelats in av en av tonåringarna på platsen och bedömde att mannen uppsåtligen hade skallat tonårspojken.
Filmen hade inget ljud, men enligt vittnesmål från de som befunnit sig på platsen hade tonårspojken ”utan anledning” angripit mannen, hållit i honom och uttalat flera hot. De vuxna personer som kommit till platsen hade beskrivit det som att mannen då befunnit sig i en utsatt och hotfull situation där han varit ensam och omgiven av sju–åtta hotfulla killar.
Åklagaren överklagade
Att skallningen utdelats för att avvärja ett brottsligt angrepp var inte motbevisat och skallningen kunde med hänsyn till angreppets beskaffenhet och omständigheterna i övrigt inte anses uppenbart oförsvarlig, menade tingsrätten. Mannen hade därför agerat med nödvärnsrätt och åtalet ogillades.
Åklagaren drev åtalet vidare men Hovrätten för Västra Sverige beslutar nu även den att frikänna mannen.
Tonårspojken har i och för sig avgett en sammanhängande och klar berättelse. Det framgår dock att både han och andra ungdomar som hörts i målet har påverkats av att se filmer från händelsen och prata sinsemellan – och att de haft svårt att hålla isär vad de själva iakttagit på plats och vad det blivit varse om i efterhand. Ungdomarna har också lämnat uppgifter om sitt agerande efter skallningen som stämmer dåligt med vittnesmål från de vuxna som kommit till platsen. Sammantaget får ungdomarnas uppgifter också bedömas med försiktighet, menar hovrätten.
De vuxna som kommit till platsen har varit utomstående i förhållande till situationen och de inblandade och enligt hovrätten kunnat göra ”relativt goda iakttagelser i centrala delar”.
Det är bara en av ungdomarna som säger sig ha gjort iakttagelser på plats som styrker att det handlat om en uppsåtlig skallning – samtidigt som övriga, inklusive målsäganden, gjort sin bedömning utifrån filmerna. Här har de vuxna vittnena sagt sig inte kunnat bedöma eller minnas om skallningen framstått som medveten – men en av dem har förklarat att mannen verkade förstå vad som hänt först efter en stund, något som i viss mån talar emot ett medvetet agerande.
Tydlig och medveten
Filmen ger dock intrycket av ”en tydlig och medveten skallning” från mannens sida och hovrätten anser därför det styrkt att han agerat med uppsåt till misshandel. Domstolen delar dock tingsrättens bedömning att mannen i den uppkomna situationen haft nödvärnsrätt – och att han inte gått utanför denna rätt. Den friande domen fastställs därför av en enig hovrätt. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
