En svensk kvinna som hävdar att hon använde sig av en amerikansk bulvan vid köpet av en bostadsrätt på Östermalm förlorar i både tingsrätten och hovrätten. Svenskan har inte bättre rätt till bostadsrätten. Ett påstått muntligt avtal om bulvan kan inte visas.
Den 11 augusti 2016 slöts ett överlåtelseavtal gällande en bostadsrätt till lägenhet på Grev Magnigatan i Stockholm.
På köparsidan undertecknades avtalet av käranden i målet, en 74-årig kvinna som bor i den aktuella lägenheten. Hon gjorde det enligt fullmakt för svaranden, en 60-årig amerikanska medborgare. Fullmakten utfärdades den 28 juli 2016. Den undertecknades av 60-åringen och gav käranden rätt att for 60-åringens räkning bland annat företa samtliga åtgärder avseende köp av bostad i Sverige, inklusive ansökan om medlemskap i bostadsrättsföreningen.
Betalning för bostadsrätten erlades i två omgångar. Den 15 augusti 2016 överförde den amerikanska kvinnan 63 500 amerikanska dollar från ett konto i Chase Bank och den 30 augusti 2016 överförde hennes man 556 500 dollar från ett konto i Chase Bank.
Det är i målet inte utrett från vilka specifika konton i Chase Bank som överföringarna gjorts.
Bättre rätt till bostadsrätten
74-åringen yrkade att tingsrätten skulle fastställa att hon har bättre rätt än amerikanskan till bostadsrätten. Hon hävdade att 60-åringen uppträdde som bulvan för henne och att hon i själva verket är den rätta ägaren av lägenheten.
Kvinnan hävdar att anledningen till upplägget var att enligt amerikanskans man, som hon hade gjort många affärer ihop med tidigare, fanns det skattemässiga fördelar att låta en amerikansk medborgare, i stället för en svensk medborgare, föra över pengar från USA till Sverige för köpet.
Därutöver hade 74-åringen, på denne mans inrådan, ansökt om skuldsanering för en hyresskuld om cirka 300 000 kronor år 2013. För att inte visa att 60-åringen hade tillgångar var det enligt mannen bättre att ange amerikanskan som köpare. Det var dock 60-åringen som skötte köpprocessen i Sverige, gick på visningar, valde ut lägenheten och hade kontakt med mäklaren. 60-äringens make har bara haft kontakt med mäklaren vid något enstaka tillfälle. Det är käranden som hela tiden har bott i bostadsrätten genom att på papperet hyra den av 60-åringen.
Muntligt bulvanavtal
Det som, enligt Stockholms tingsrätt, talar för att amerikanskan såsom bulvan agerat för kärandens räkning vid köpet av bostadsrätten är framför allt kärandens uppgifter lämnade under sanningsförsäkran om att hon ingått ett muntligt bulvanavtal med amerikanskan.
Avtalet ska ha ingåtts på initiativ av och genom svarandens make. Makarna har båda förnekat att ett sådant avtal ingåtts. Eftersom 74-åringen är part i målet ska hennes uppgifter värderas med försiktighet.
För att ett bulvanavtal ingåtts talar vidare ett e-postmeddelande från amerikanskan till svenskan daterat den 24 september 2018. I meddelandet skriver 60-åringen bland annat att hon gjort 74-åringen en tjänst genom att låta bostadsrätten stå i hennes namn och dessutom att pengarna överförts till svenskan från USA i amerikanskans namn. Den sistnämnda har invänt att uppgiften är tagen ur sitt sammanhang och att det hon menar är att hon låtit bostadsrätten registreras endast i hennes namn och inte i både makens och hennes namn, så att svenskan skulle få möjlighet att hyra bostadsrätten.
Var inte bulvan
När det gäller frågan om huruvida köpeskillingen för bostadsrätten erlagts med svenskans medel konstaterade tingsrätten bland annat att det i målet inte är utrett från vilka konton i Chase Bank betalningen för bostadsrätten överförts. Skälet till att kontonumren är maskerade är enligt amerikanskan att banken gjort maskeringen i enlighet med sina rutiner och enligt svarandens make att han gjort maskeringen av säkerhetsskäl.
Svaranden har vidare åberopat en revers från år 2011 enligt vilken svenskan förpliktar sig att till svarandens make betala fem miljoner kronor. Svenskan har i förhör berättat att hon minns att hon och amerikanskans make varit hos den notarius publicus som anges på reversen, att hon försökt läsa handlingen men att hon inte förstått den och att hon litat på mannen. Tingsrätten ansåg det osannolikt att kvinnan som under många år bedrivit affärsverksamhet i flera länder inte förstått en så enkel text.
Mot denna bakgrund drog tingsrätten slutsatsen att det inte är visat vare sig att köpet av bostadsrätten finansierats med svenskans medel eller att amerikanskan agerat som bulvan åt henne. Det var följaktligen inte visat att käranden är den faktiska köparen av bostadsrätten. Det fanns därför inte förutsättningar för att förklara att hon har bättre rätt till bostadsrätten. Käromålet skulle därför ogillas.
e-postmeddelande inte tillräckligt
Svea hovrätt konstaterar att en förutsättning för att svenskans talan ska kunna bifallas är att ett avtal om bulvanskap träffats som binder såväl henne som amerikanskan. Ett eventuellt konstaterande att det är svenskans medel som använts för att erlägga handpenning och resterande köpeskilling är inte ensamt tillräckligt för att hon ska ha erhållit äganderätt till bostadsrätten till lägenheten.
Hon har påstått att ett avtal om bulvanskap träffades muntligen genom, och på initiativ av, amerikanskans make men hon har inte närmare kunnat redogöra för hur avtalet ingicks. Hon har dessutom bekräftat att hon inte kunnat tala med amerikanskan på grund av språkförbistring.
Av den åberopade bevisningen talar enligt hovrätten endast e-postmeddelandet från amerikanskan till svenskan daterat den 24 september 2018 med någon nämnvärd styrka för att ett bulvanavtal skulle ha träffats mellan parterna.
Hovrätten konstaterar dock att e-postmeddelandets innehåll kan ges olika förklaringar och att det inte är tillräckligt för att konstatera, för sig eller tillsammans med övrig utredning, att ett avtal om bulvanskap har träffats som binder amerikanskan.
Tingsrättens dom ska därför fastställas.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
