Kammarrätten konstaterar att en man, som tilldelats sex varningar för misskötsamhet under verkställigheten av ett tidsbestämt straff, misskött sig vid upprepade tillfällen under en relativt kort period.
Mot bakgrund av att misskötsamheten var av sådan art att den hotade ordningen och säkerheten på anstalten finns det synnerliga skäl att skjuta upp hans villkorliga frigivning.
Kriminalvården beslutade vid omprövning den 29 mars 2022 att inte ändra sitt tidigare beslut att skjuta upp en 71-årig mans villkorliga frigivning med en månad.
71-åringen överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Karlstad och yrkade att den villkorliga frigivningen inte skulle skjutas upp. Till stöd för sin talan anförde han bland annat att beslutet stod i strid med legalitetsprincipen eftersom beslutet gav rekvisiten synnerliga skäl och särskilda skäl ett så vitt tillämpningsområde att nästintill all misskötsamhet omfattades. Vid prövning av om en villkorlig frigivning skulle skjutas upp eller inte skulle en helhetsbedömning göras. Han var 71 år, satt i permobil, hade en omfattande fysisk ohälsa och ett stort omvårdnadsbehov. Han behövde exempelvis assistans för att sköta sin dagliga hygien. Vidare mådde han även psykiskt mycket dåligt.
Förvaltningsrätten poängterade till en början att en ny lydelse av brottsbalken, BrB, trädde i kraft den 1 maj 2021, vilken innebär att den villkorliga frigivningen ska skjutas upp om det föreligger särskilda skäl. Dessförinnan krävdes synnerliga skäl för att den villkorliga frigivningen skulle skjutas upp. Av övergångsbestämmelserna framgår att äldre föreskrifter gäller i fråga om förhållanden som har inträffat före ikraftträdandet.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Stark presumtion
Det råder en stark presumtion för villkorlig frigivning efter det att två tredjedelar av straffet har avtjänats. Uppskjuten villkorlig frigivning bör endast komma i fråga om man i det enskilda fallet kan peka på att den intagne på ett klart och allvarligt sätt har brutit mot de regler som gäller för verkställigheten. I fråga om vad som utgör synnerliga skäl anges att en helhetsbedömning ska göras av allt som inträffat under verkställigheten. Vid bedömningen ska även omständigheter som talar till den intagnes fördel beaktas. Om en intagen genomgår en positiv utveckling och under en lång tid inte missköter sig, bör det vara möjligt att låta bli att skjuta upp den villkorliga frigivningen om misskötsamheten skett tidigt i verkställigheten. Endast allvarliga åsidosättanden av föreskrifter och villkor ska beaktas och enstaka fall av misskötsamhet är normalt inte tillräckligt för att skjuta upp den villkorliga frigivningen. Som regel bör det krävas att flera omständigheter har förekommit som tillsammans har sådan tyngd att den villkorade frigivningen ska skjutas upp. Om en intagen vid upprepade tillfällen bryter mot reglerna som gäller för verkställigheten bör den villkorliga frigivningen skjutas upp (se prop. 2005/06:123 s. 55 ff och 73).
Förvaltningsrätten noterade att det av utredningen framgick att 71-åringen, efter att hans livstidsstraff den 6 februari 2020 omvandlades till fängelse på viss tid, avtjänade ett fängelsestraff om 24 år och att tidigaste dag för villkorlig frigivning inföll den 6 maj 2022.
Misskötsamhet
Efter att mannen fick ett tidsbestämt straff tilldelades han under den fortsatta verkställigheten tio varningar för sådan misskötsamhet som lades till grund för det överklagade beslutet. Varningarna tilldelades under perioden den 8 februari 2020 – 18 februari 2022 och avsåg olämpligt uppträdande, våld eller hot mot tjänsteman samt brott mot föreskrifter. Den senaste varningen tilldelades så sent som den 18 februari 2022.
Den misskötsamhet som 71-åringen gjorde sig skyldig till under perioden den 8 februari 2020 – 30 april 2021 utgjorde enligt förvaltningsrättens bedömning inte synnerliga skäl för att skjuta upp hans villkorliga frigivning. Däremot ansåg förvaltningsrätten att misskötsamheten efter den 1 maj 2021 utgjorde särskilda skäl för att skjuta upp frigivningen. Mot denna bakgrund fann förvaltningsrätten att den villkorliga frigivningen skulle skjutas upp med 15 dagar.
Kriminalvården överklagade till Kammarrätten i Göteborg och yrkade att myndighetens beslut skulle fastställas.
Särskilda skäl
Kammarrätten instämmer till en början i förvaltningsrättens bedömning att det som kommit fram om 71-åringens misskötsamhet efter den 1 maj 2021 utgör särskilda skäl för att skjuta upp hans villkorliga frigivning.
Därefter konstaterar kammarrätten att mannen under perioden den 28 februari 2020–21 augusti 2020 tilldelades sex varningar. Den första varningen tilldelades efter att han med våld försökt att ta en tallrik ur handen på personal och även dragit personalen i armen. De två följande varningarna avser tillfällen då han barrikaderat bostadsrummet med sin permobil så att personal inte har kunnat ta sig in. Den fjärde varningen tilldelades efter att han uttryckt sig hänsynslöst mot personal. Vid det tillfälle som föranledde den femte varningen hotade han med suicid, samt uppträdde agiterat och skrek på personalen. Han forcerade även ett sängbord varpå föremålen på sängbordet flög mot personalen. Den sjätte varningen tilldelades efter att han skrikit och uppträtt agiterat mot personalen.
Upprepade tillfällen
Det rör sig alltså om upprepade tillfällen av misskötsamhet under en relativt kort period. Misskötsamheten var därtill av sådan art att den hotade ordningen och säkerheten på anstalten. Enligt kammarrättens bedömning var den därför av allvarlig karaktär och innebar att mannen på ett allvarligt sätt bröt mot de föreskrifter och villkor som gäller för verkställigheten. Det finns således synnerliga skäl att skjuta upp den villkorliga frigivningen. Kriminalvårdens överklagande ska därför bifallas.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
