Hovrätten nekar en kvinna patientskadeersättning trots att besvären orsakades av en fotoperation.
Hon lyckas inte visa att operationen inte var medicinskt motiverad eller att skadan kunnat undvikas genom något annat mindre riskfyllt förfarande som samtidig tillgodosett hennes vårdbehov.
En 53-årig kvinna sökte den 20 november 2014 vård vid Capio Ortopediska Huset AB för måttliga besvär med vänster fot. Efter en magnetkameraundersökning bedömde en läkare hennes besvär som en följd av förtjockning av en känselnerv i framfoten. Den 12 december 2014 behandlade nämnde läkare kvinnans fot med en kortisoninjektion.
Följd av operationen
Den 19 januari 2015 opererades hennes vänsterfot av samma läkare hos Ortopediska Huset. Två veckor efter operationen diagnostiserades 53-åringen med Complex Regional Pain Syndrome (en kronisk störning i nervsystemet innebärandes bland annat stark smärta, fortsättningsvis CRPS). Ortopediska Huset hade vid tidpunkten en patientskadeförsäkring tecknad hos Zurich Insurance plc (Irland), Filial Sverige. Parterna är ense om att kvinnan till följd av operationen drabbades av CRPS.
Den 12 februari 2015 kom 53-åringen, efter en remiss från sin privata sjukförsäkring, till en smärtklinik där hon träffade en smärtläkare. Han har sedan dess varit hennes behandlande läkare.
Den 19 mars 2015 beviljade Försäkringskassan kvinnan, i stället för sjukskrivning, ersättning för arbetsresor till och från arbetet för perioden mellan den 2 mars 2015 och den 9 mars 2015. Försäkringskassan beviljade henne sedan full sjukpenning från den 10 mars 2015 till och med den 31 maj 2017. Hon beviljades därefter aktivitetsstöd från den 16 november 2017 till och med den 10 november 2018.
Brister
Efter klagomål från kvinnan har Inspektionen för vård och omsorg (IVO) slagit fast att den aktuella läkarens medicinska handläggning uppvisar brister avseende diagnostisering och val av behandling för kvinnans fotbesvär och att hans dokumentation i patientjournalen är bristfällig, då det inte framgår hur behandlingen med kortisoninjektionen utföll samt att det saknas en preoperativ bedömning av patienten och även uppgifter om vilken information som gavs till patienten.
53-åringen ansökte i januari 2016 om patientskadeersättning från Zurich som dock avslog hennes begäran. Patientskadenämnden lämnade yttrande i ersättningsfrågan den 12 april 2018 och bedömde att rätt till patientskadeersättning inte förelåg. Samma dag meddelade Zurich slutligt ställningstagande i ersättningsfrågan och avslog ansökan om ersättning.
Kvinnan begärde i tingsrätten ersättning för bland annat ideell skada med 67 700 kronor respektive 179 800 kronor och för inkomstförlust med knappt 1,5 miljoner kronor.
Stockholms tingsrätt konstaterar inledningsvis att det är visat att kvinnan drabbats av CRPS med de fysiska besvär och de sekundära psykiska besvär som hon har gjort gällande i målet, och att dessa besvär till övervägande sannolikhet har orsakats av operationen.
”Borde inte ha genomförts”
Nästa fråga tingsrätten prövade var frågan om skadan hade kunnat undvikas. Kvinnans huvudsakliga påstående är att operationen inte var medicinskt motiverad och därför inte borde ha genomförts. Här stod två ortopeder mot varandra. Den ortoped som kvinnan stödde sig på delade IVO:s uppfattning som tingsrätten menade talar för att operationen inte var medicinskt motiverad. Tingsrätten ansåg att vårdbehovet i detta fall måste avse besvärsfrihet över tid. Det hade i målet inte lagts fram tillräcklig bevisning för att tingsrätten skulle komma till slutsatsen att kortison kan tillgodose vårdbehovet utifrån detta perspektiv. Mot bakgrund av den av försäkringsbolaget åberopade ortopedens uppgifter menade tingsrätten att det inte heller är visat att några andra behandlingsåtgärder skulle kunna tillgodose vårdbehovet. Kvinnan hade alltså inte lyckats visa att skadan kunnat undvikas genom något annat mindre riskfyllt förfarande som samtidig tillgodosett hennes vårdbehov.
Tingsrätten ansåg inte heller att kvinnan, som hon gjorde gällande i andra hand, gjort det övervägande sannolikt att hon till följd av att stygnen lämnades kvar i foten orsakades CRPS.
Tingsrätten prutade ner försäkringsbolagets rättegångskostnader med hälften till 450 000 kronor.
Kvinnan måste betala rättegångskostnader
Svea hovrätt gör inga andra bedömningar än de som tingsrätten har gjort och instämmer i att patienten visat att hon drabbats av CRPS med de besvär som hon har gjort gällande och att dessa besvär till övervägande sannolikhet har orsakats av operationen. Hovrätten instämmer även i bedömningen att kvinnan inte har visat att operationen inte var medicinskt motiverad eller att skadan kunnat undvikas genom något annat mindre riskfyllt förfarande som tillgodosett hennes vårdbehov. Inte heller i fråga om 53-åringen har orsakats en personskada av kvarlämnade stygn i foten gör hovrätten någon annan bedömning än den som tingsrätten har gjort. Tingsrättens dom ska därför inte ändras i denna del.
Hovrätten dömer ut full ersättning till försäkringsbolaget för rättegångskostnaderna i tingsrätten, det vill säga knappt 900 000 kronor och 415 625 kronor i hovrätten som kvinnan nu måste ersätta. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
