En 29-årig man döms för oaktsam våldtäkt på en kvinna som han dagen innan haft ömsesidigt sex med.
På grund av kvinnans nyvakna och chockade tillstånd förhöll hon sig helt passiv.
Trots detta gjorde mannen ingenting för att förvissa sig om att hon även denna gång faktiskt ville ha sex.
Den 29-årige mannen lärde känna kvinnan via en dejtingapp och hade under sommaren 2018 sex flera gånger under ett par helger. Kontakten upphörde när kvinnan träffade en annan kille under hösten samma år, men återupptogs igen under sommaren 2019.
Dagen innan den anmälda våldtäkten hade kvinnan anlänt till Uppsala efter att det bestämts att kvinnan skulle sova över hos 29-åringen och att de skulle ha sex. Väl i lägenheten hade de sex en första gång och innan de beställde mat en andra gång. Innan de gick och lade sig gjorde kvinnan en ansiktsmask till dem båda. Stämningen var bra mellan dem; de skrattade, pussades och kramades.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Skiljdes som vänner
Målet vid Uppsala tingsrätt handlade om vad som därefter hände på söndagsmorgonen.
Genom parternas samstämmiga uppgifter var det inledningsvis utrett att 29-åringen hade ett vaginalt samlag med kvinnan.
Åklagaren påstod att kvinnan, på grund av sömn eller nyvaket tillstånd inte hade möjlighet att fritt ta ställning till sitt deltagande. Detta hade skett antingen med uppsåt eller av grov oaktsamhet.
Tagit sömntablett
Frågan om kvinnans frivilliga deltagande samt vilka insikter 29-åringen hade beträffande detta var alltså centrala.Kvinnan uppgav att hon tog en tablett melatonin innan hon gick och lade sig, vilket hon gör varje kväll enligt ordination för att kunna somna. Melatoninen verkar under cirka tolv timmar och gör att hon brukar känna sig väldigt seg när hon vaknar, förklarade kvinnan vidare. Enligt kvinnan måste 29-åringen ha sett henne ta tabletten eftersom han suttit vänd mot henne när hon tog den.
På morgonen hade hon vaknat en första gång runt klockan nio och somnat om, men därefter vaknat till av att hon kände hur 29-åringen dragit i hennes höft så att hon hamnade, från sidoposition vänd mot väggen, till ryggliggande. Kvinnan hade känt sig desorienterad men uppfattat hur mannen stått på knä mellan hennes ben, lutad över henne och dragit av hennes underkläder. Därefter hade 29-åringen penetrerat henne.
Frozen fright
Kvinnan beskrev vidare hur hon inte hade klarat av att säga ’nej’, att hon hamnat i ett tillstånd av ”frozen fright” och var helt passiv under hela förloppet. Kort efter samlaget hade hon skickat ett meddelande till en kompis om vad som hade hänt. Några minuter senare skrev hon ytterligare ett meddelande om att hon trodde sig ha blivit våldtagen.
Tingsrätten ansåg att kvinnan lämnat en klar och sammanhängande berättelse och att hon, trots sitt nyvakna och chockade tillstånd, detaljerat hade beskrivit vad hon mindes samt varit tydlig med när hon var osäker.
”Påfallande konsekvent”
Kvinnans berättelse hade även varit påfallande konsekvent under hela utredningen, anmärkte rätten. Att hon använt olika ordval beträffande framför allt hur kvinnan mådde under övergreppet förändrade inte den bedömningen. Det är nämligen naturligt att ”i takt med att en person sätter ord på sina känslor, för sig själv och andra, även upptäcker nya sätt att uttrycka sig; även om den ursprungliga känslan eller upplevelsen alltjämt är densamma,” framhöll rätten.
Sammantaget bedömdes kvinnan som trovärdig och hennes uppgifter som tillförlitliga. Berättelsen fick även indirekt stöd av vittnens uppgifter om vad hon berättat direkt efter händelsen samt vad dessa vittnen själva dragit för slutsatser med anledning av detta.
Vad 29-åringen berättat om att han kort och gott frågat kvinnan om hon ville ha sex med honom och då fått ett jakande svar framstod för tingsrätten som en tillrättalagd uppgivet, givet de anklagelser som riktades mot honom. Sammantaget var det styrkt att kvinnan inte deltog frivilligt i samlaget.
Beträffande frågan om mannen varit likgiltig inför denna brist på samtycke ansåg domstolen det inte visat att mannen visste eller förstod att kvinnan inte ville ha sex. Det kunde nämligen inte bortses från att parterna vid flera tillfällen innan – samt två gånger så sent som kvällen innan – haft ömsesidigt sex som präglats av ömhet och gemytlighet. Detta trots kvinnans uppgift om att hon den här gången agerade helt annorlunda från de andra tillfällena.
Åtalet för våldtäkt ogillades därför. Frågan blev då om 29-åringen på grund av grov oaktsamhet gjort sig skyldig till oaktsam våldtäkt.
Tingsrätten framhöll att straffansvaret i första hand riktar in sig på situationer där gärningsmannen är medvetet oaktsam, det vill säga misstänker att den andra personen inte deltar frivilligt men ändå genomför den sexuella handlingen.
Insett risken
Mot bakgrund av att 29-åringen inte gjort något för att förvissa sig om huruvida kvinnans klarlagda passivitet alltjämt var ett utryck för frivillighet, utan helt förlitat sig på tidigare frivillighet, fann domstolen det styrkt att mannen åtminstone insett risken för att samlaget inte var frivilligt från kvinnans sida.
Sammanfattningsvis ansåg rätten att 29-åringen agerat medvetet oaktsamt och dömde honom för oaktsam våldtäkt till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan. Om fängelse hade valts som påföljd skulle sju månader ha dömts ut. Mannen förpliktades även betala 85 000 kronor plus ränta i skadestånd till kvinnan.
Svea hovrätt instämmer helt i tingsrättens bedömning och fastställer domen. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
