Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Mamma får vårdnaden om barnen efter pappans misshandelsdom

Nyheter
Publicerad: 2022-01-13 12:26
Foto: Johan Nilsson / TT /

Hovrätten ansluter sig till en vårdnads-, boende-, och umgängesutredning och förordnar att en mamma ska få ensam vårdnad om parternas fyra gemensamma barn efter påvisade samarbetssvårigheter och risk för att barnen utsätts för våld hos pappan.
Till detta kommer att pappan har dömts för misshandel av en av döttrarna.

En 60-årig man ansökte om stämning i november 2019 och yrkade vid Helsingborgs tingsrätt att vårdnaden om parternas fyra gemensamma barn skulle vara gemensam. Han yrkade vidare att rätten skulle besluta att två av barnen skulle ha sitt boende hos honom och att ett av barnen fortsättningsvis skulle bo växelvis hos båda föräldrarna. 

Som grund anförde mannen att det var till barnens bästa att bägge föräldrarna tog del i beslut som rörde barnen. Enligt hans mening hade parterna inte sådana samarbetssvårigheter att gemensam vårdnad inte skulle fungera. Beträffande boendeyrkandet poängterade han att barnen själva hade uttryckt att de ville ha sitt boende hos honom. 

Mamman bestred

En 40-årig kvinna bestred pappans yrkande och yrkade för egen del att tingsrätten skulle besluta att hon skulle ha ensam vårdnad om samtliga barn. I andra hand yrkade hon att barnen skulle vara stadigvarande bosatta hos henne. Hon medgav visst umgänge. 

Till stöd anförde hon att samarbetssvårigheterna mellan parterna var så stora att det inte var lämpligt att vårdnaden om barnen var gemensam. Pappan var vidare, enligt henne, inte lämplig som vårdnadshavare eftersom han inte visade tillräcklig omsorg om barnen. Slutligen gjorde hon gällande att han utövade våld mot henne och barnen och att han hade dömts för misshandel av döttrarna till villkorlig dom med samhällstjänst. Hon förklarade att pappan hade problem med sitt temperament och kunde inte avhålla sig från våld samt hade en strikt syn på religion. Han förmedlade en dålig kvinnosyn till sönerna, som tog efter honom och började tala nedsättande till henne. 

Utredning gjordes

En vårdnads-, boende-, och umgängesutredning åberopades av båda parterna. Av utredningens förslag till beslut framgick att mamman skulle ha ensam vårdnad om barnen och att de skulle vara stadigvarande bosatta hos henne. Två av barnen skulle ha rätt till umgänge med pappan i den omfattningen de själva önskade. De andra två barnen skulle ha rätt till umgänge med pappan vid vissa angivna tillfällen.  

Som skäl för förslaget angav utredaren att det skulle vara olyckligt att separera syskonen och att barnen riskerade att utsättas för våld hos pappan. De skulle vidare skyddas mot begräsningar i vardagen såsom hedersrelaterat våld och förtryck. 

Tingsrätten instämde i utredningens slutsatser och att det var bäst för samtliga barn att mamman fick ensam vårdnad och att de var stadigvarande bosatta hos henne. Beträffande de två pojkarna i familjen på 17 år respektive 10 år, var det av ytterst vikt att de inte stod under sin fars påverkan gällande synen på kvinnors roll i familjen och i samhället. Avslutningsvis fick utredningens umgängesförslag gehör och ansågs vara till barnets bästa. 

60-åringen överklagade till Hovrätten över Skåne och Blekinge och yrkade att hovrätten skulle förordna att vårdnaden om de nu tre barnen under 18 år skulle anförtros parterna gemensamt och att barnen skulle ha sitt stadigvarande boende hos honom. I andra hand yrkade han att barnen skulle bo växelvis hos parterna. I sista hand yrkade han att barnen skulle ha rätt till umgänge med honom. 

Hovrätten noterar inledningsvis att ett av barnen numera är 18 år, vilket innebär att han inte längre står under någons vårdnad. 

Enligt 6 kap. 5 § andra stycket föräldrabalken, FB, ska rätten, vid bedömningen av om föräldrarna ska ha gemensam vårdnad eller om en av dem ska ha ensam vårdnad, fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst och ta ett gemensamt ansvar i frågor som rör barnet. 

Förutsätter samarbete

Gemensam vårdnad förutsätter i viss utsträckning ett fungerande samarbete mellan föräldrarna, eftersom det är nödvändigt för att de ska kunna ta ett gemensamt ansvar i frågor som rör barnet. Det är viktigt att föräldrarna kan hantera frågor som uppkommer och att ett bristande samarbete eller bristande gemensamt ansvarstagande inte går ut över barnet på ett sådant sätt att det skulle vara bättre för barnet att en förälder har ensam vårdnad. Fokus ska vara på barnet och konsekvenserna för barnet av föräldrarnas agerande. 

Hovrätten ansluter sig till bedömningen i vårdnads-, boende- och umgängesutredningen att parternas samarbete rörande barnen i stort sett är obefintligt. 60-åringen har inte heller kunnat ange hur han medverkat i den gemensamma vårdnaden och vilka beslut parterna har fattat gemensamt. Av utredningen i hovrätten framgår dessutom att parterna numera inte alls kommunicerar direkt med varandra utan att all kommunikation sker via barnen. Det är därmed tydligt att föräldrarna inte har ett samarbete och inte tar ett gemensamt ansvar för barnen på sådant sätt som en gemensam vårdnad förutsätter. 

Dömts för misshandel av dotter

Till detta kommer omständigheten att pappan har dömts för misshandel av en av döttrarna. Utredningen ger också stöd för att 60-åringen involverat barnen i föräldrarnas konflikt genom att han försökt påverka barnen att ta hans parti och genom att ge dem instruktioner om vad de skulle säga vid samtalen med vårdnadsutredaren. 

Sammantaget anser hovrätten att det är till barnens bästa att vårdnaden anförtros åt mamman. Detta medför att rätten inte kan besluta vem av föräldrarna som barnen ska bo tillsammans med (jfr 6 kap. 14 a § FB). Hovrätten upphäver därför tingsrättens förordnande om boende och avslår pappans yrkande om växelvis boende (se mål nr T 3289-18). 

Vidare konstaterar hovrätten att en av döttrarna har nått en sådan ålder och mognad att hon som utgångspunkt själv får bestämma om och i vilken utsträckning hon vill umgås med pappan. Tingsrättens beslut om hur ett umgänge mellan dottern och pappan ska vara utformat är emellertid inte så preciserat att det kan verkställas (se JO:s beslut dnr 6163-2012) och det bör därför upphävas. Då pappan i hovrätten inte har yrkat något umgänge avseende dottern, ska det upphävda beslutet inte ersättas med något annat beslut. 

Avslutningsvis har mamman gått med på att de två andra barnen ska ha ett relativt omfattande umgänge med pappan. Hovrätten anser därmed att det är förenligt med barnens bästa att besluta om umgänge i enlighet med medgivandet.

(Blendow Lexnova)

Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här


Dela sidan:
Skriv ut:

Blendow Lexnova
red@dagensjuridik.se