Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Lurade till sig 17 miljoner i assistansersättning – får sänkt straff

Nyheter
Publicerad: 2020-09-29 14:34
Genrebild Foto: Gorm Kallestad /TT

Den man som kraftigt överdrivit sin MS-sjukdom och lurat Försäkringskassan på över 17 miljoner kronor i assistansersättning får sitt straff sänkt från sex till fyra års fängelse.
Hovrätten slår fast att han hela tiden simulerade sina besvär inför sjukvården och Försäkringskassan, men inte genomgående i vardagen.

Det var i oktober 2010 som den idag 49-årige mannen ursprungligen beviljades assistansersättning med anledning av den multipla skleros, eller MS, som han diagnosticerats med några år tidigare. Han har sedan beviljats fortsatt rätt till assistansersättning och i februari 2014 fått assistansen utökad med några timmar per dygn.

Mannen uppgav att han behövde rullstol för alla transporter samt hjälp med bland annat toalettbesök, av- och påklädning, matning, personlig hygien och nattliga vändningar i sängen.

Överdrivit besvär

Örebro tingsrätt slog dock fast att mannen inför vårdpersonal och myndigheter hade överdrivit sina besvär och att han inte alls haft behov av personlig assistans. Mannen har i och för sig MS, men en sakkunnig läkare har utifrån bland annat journalanteckningar, foton och filmer bedömt att mannen simulerat sina besvär.

Det medicinska underlag som lagts till grund för bidragsansökningarna pekar på en person som i princip är helt ur stånd att klara sig själv – men det bildmaterial som åberopats som bevisning i målet ger en helt annan bild. Det handlar bland annat om en film som Polisen spelat in där mannen ses köra sin bil till ett byggföretag för att handla en rullstolsramp till trappan till sitt hus. Dokumenterade samtal och meddelanden visar tillsammans med vittnesuppgifter och övrig bevisning i form av bland annat tidsredovisningar och kontoutdrag också dels att mannen saknat behov av assistans, dels att någon assistans aldrig utförts.

Sex års fängelse

49-åringen dömdes till sex års fängelse för grovt bidragsbrott. Åtta personer som varit anställda som personliga assistenter för honom fälldes också de för bidragsbrott eller grovt bidragsbrott, till påföljder varierande mellan villkorlig dom och två års fängelse. Ställföreträdaren för det assistansbolag som mannen anlitat dömdes samtidigt för grovt bidragsbrott till tre och ett halvt års fängelse.

Mannen ålades genom domen att betala tillbaka cirka 17 miljoner kronor som han felaktigt fått ut av Försäkringskassan – ett belopp som övriga dömda skulle svara för solidariskt i varierande utsträckning.

Sänker straffet

Göta hovrätt sänker nu straffet för 49-åringen från sex till fyra års fängelse. Han frikänns från bidragsbrott i 38 fall och döms för bidragsbrott i stället för grovt bidragsbrott i 53 fall. De 101 grov bidragsbrott som han dömdes för i tingsrätten står fast. Det står, enligt hovrätten, klart att 49-åringens avsikt redan när han lämnade sina oriktiga uppgifter var att skaffa sig ersättning på det sättet. Han agerade alltså med uppsåt även i förhållande till att det varje månad fanns fara för oriktig utbetalning. Varje utbetalning utgör nämligen ett brott.

En huvudfråga i målet är, enligt hovrätten, om 49-åringen har varit i behov av assistans. Hovrätten kan i allt väsentligt ansluta sig till den analys av bevisningen som tingsrätten har redovisat i sin dom. För hovrätten är den viktigaste bevisningen sakkunnige läkarens uppgifter inför tingsrätten och i två yttranden samt vittnesmålet från en ytterligare läkare. Det kan konstateras att denne läkare har varit tydlig med att de omfattande besvär som 49-åringen till läkare har uppgett sig ha är oförenliga med det som har kommit fram om hur han faktiskt har kunnat röra sig. Redan denne läkares uppgifter talar med styrka för åklagarens påstående om att 49-åringen har simulerat sina besvär.

Rätt till assistans

Hovrättens slutsats blir att det inte råder någon tvekan om att 49-åringen under den tid som åtalet avser inte hade sådana besvär av sin MS att han hade rätt till assistans. Det kan också uteslutas att han led av det som inom sjukvården kallas ”funktionella symptom”, det vill säga att han av psykiska skäl inte använde de funktioner som han hade. Detta eftersom utredningen – bilder/filmer av mannen, vittnesmål från bland annat grannar samt uppgifter från polisens spaning – tydligt visar att 49-åringen vid ett stort antal tillfällen, spridda under hela perioden som åtalet avser, inte har visat upp några bristande funktioner i vardagen.

Hovrätten skriver att 49-åringen ”simulerade således hela tiden sina besvär inför sjukvården och Försäkringskassan, men inte genomgående i vardagen. Den enda rimliga förklaringen till detta är att han redan från början hade en plan som gick ut på att lura Försäkringskassan till att oriktigt bevilja honom personlig assistans”.

Inte systematisk brottslighet

När det gäller uttag av sjukersättning som han inte hade rätt till säger hovrätten att varje utbetalning har avsett ett förhållandevis lågt belopp. Även om Försäkringskassan vid sin bedömning verkar ha utgått från de oriktiga uppgifter om mannens hälsotillstånd som han lämnat till läkare kan hans agerande vid prövningen av rätten till sjukersättning inte sägas ha ingått i en brottslighet som har utövats systematiskt.

Följden av detta är att varje utbetalning ska ses som bidragsbrott (inte grovt brott). Mannen delgavs stämningsansökan den 29 januari 2020, vilket innebär att brotten i samband med utbetalningar i tiden före den 29 januari 2015 är preskriberade. Han ska följaktligen frikännas från dessa gärningar, medan han för gärningarna därefter ska dömas för bidragsbrott. Det står klart att 49-åringen inför var och en av dessa utbetalningar haft en skyldighet att anmäla till Försäkringskassan den korrekta beskaffenheten av de besvär han hade till följd av sin sjukdom, vilket han också måste ha förstått.

När det gäller frågan om hur agerandet ska bedömas framhåller hovrätten att mannen i syfte att få ersättningen utbetald under flera års tid upprepade gånger lämnat grovt oriktiga uppgifter till sjukvården och Försäkringskassan.

Tagit hjälp

Han har vidare tagit hjälp av flera andra personer (assistenter och assistanssamordnare) för att kunna tillgodogöra sig ersättningen. 49-åringen har således agerat systematiskt och välplanerat. Varje månads utbetalning har dessutom avsett ett förhållandevis stort belopp, även om beloppen inte för någon månad har nått upp till den nivå som brukar leda till att brottet anses grovt redan av det skälet. Det finns inga förmildrande omständigheter och sammantaget finns det anledning att se så allvarligt på has agerande, att vart och ett av brotten ska ses som grovt bidragsbrott.

När det gäller graderingen av assistenternas brottslighet talar den praxis som hovrätten har tagit del av i olika riktningar.

Övriga tilltalade får fastställd villkorlig dom och från ett år och två månaders fängelse upp till tre års fängelse. (Blendow Lexnova)

Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här


Dela sidan:
Skriv ut:

Mikael Kindbom
red@dagensjuridik.se