En hyresgäst ägde en bostad i Liljeholmen, där han också var folkbokförd, och hyrde samtidigt en lägenhet i centrala Stockholm.
I lägenheten bodde hans dotter och ytterligare en person.
Hyresgästen anses inte ha ett skyddsvärt behov av lägenheten och förlorar därför hyreskontraktet.
En hyresgästs hyresavtal avseende en trea i centrala Stockholm sades upp till upphörande med hänvisning till att hyresgästen saknade eller har ett begränsat behov av lägenheten för eget boende. Tvisten hänsköts till Hyres- och arrendenämnden i Stockholm.
Hyresvärden hade angett ett sakligt avflyttningsskäl, nämligen att lägenheten ska upplåtas till annan för permanentboende. I en sådan situation kan det faktum att hyresgästen inte är bosatt i lägenheten och därför anses sakna behov av lägenheten i allmänhet leda till att det inte anses strida mot god sed i hyresförhållanden eller anses vara oskäligt mot hyresgästen att hyresavtalet upphör efter en avvägning mellan hyresvärdens och hyresgästens intressen.
Förändrade regler om topsning
En del av lagreformen om biometri i brottsbekämpningen är förändrade regler om tagande av salivprov eller topsning för brottsbekämpande ändamål i rättegångsbalken. Dessa regler gäller från och med den 1 juli 2025 och innebär framför allt att möjligheterna till topsning för dna-analys på olika sätt har utökats. Mattias Hjertstedt analyserar de nya bestämmelserna och deras konsekvenser.
Dotter bosatt
I ärendet var det klarlagt att hyresgästens dotter var bosatt i lägenheten. Under en period, från februari 2021 till i vart fall maj 2022, hade även en annan person varit bosatt i lägenheten. Den centrala frågan i ärendet var om även hyresgästen sedan april 2020 och alltjämt var bosatt i lägenheten.
Hyresvärden pekade bland annat på att hyresgästen är ägare till en bostadsrätt i Liljeholmen, dit han också hade sin post ställd. Hyresgästen uppgav att hans flickvän också var delägare i denna bostadsrätt, men att han ägde huvuddelen och var ensam medlem i föreningen. Hans ägande av bostadsrätten talade enligt hyresnämnden med styrka för att det också är där han bor.
En hyresgästs egna folkbokföringsuppgifter anses i bevishänseende ha en viss betydelse för var denne har varit bosatt. Styrkan i folkbokföringens betydelse måste dock bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Att hyresgästen, på det sätt hyresgästen gjort, ändrar sin folkbokföring efter uppsägningen kan ofta med fog endast uppfattas som ett försök att förbättra det processuella läget inför en prövning i hyresnämnden. Den förklaring som han lämnat om varför han ändrat sin adress fram och tillbaka om att han ibland i sitt yrke behöver ta emot känslig post framstod enligt nämnden inte som trovärdig. Att hyresgästen var folkbokförd på lägenhetens adress sedan den 20 juni 2022 kunde därför inte tillmätas någon vikt för frågan om var han har sitt permanenta boende.
Aldrig sett
Grannar i lägenheten under respektive bredvid hyresgästens lägenhet uppgav att de aldrig hade sett hyresgästen. Däremot hade de iakttagit hans dotter samt en annan tjej. Om hyresgästen varit permanent bosatt i lägenheten ansåg nämnden att grannarna rimligtvis vid något tillfälle skulle ha sett honom i trappuppgången eller på gården.
Hyresnämnden ansåg det bevisat att hyresgästen bodde i lägenheten i Liljeholmen och således inte hade ett skyddsvärt behov av lägenheten i centrala Stockholm för sitt permanenta boende. Inte heller var förutsättningarna för att lägenheten skulle utgöra ett nödvändigt komplementboende uppfyllda. Eftersom hyresgästen saknade skyddsvärt behov av lägenheten ska hans hyresavtal därför upphöra efter en intresseavvägning. Svea hovrätt delar nämndens bedömning. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
