Kammarrätten bedömer att en kvinna inte kan få ut sin makes folkbokföringsuppgifter eftersom det inte står klart att uppgifterna om adressen kan lämnas ut utan att maken eller någon närstående lider men.
Maken har med anledning av hans demenssjukdom en förordnad förvaltare och vistas på särskilt boende.
Östermalms stadsdelsnämnd beslutade den 10 januari i år att avslå en kvinnas begäran om att ta del av handling som utvisade var hennes make var folkbokförd med stöd av 26 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Som skäl för avslagsbeslutet angavs att hennes make hade en utsedd förvaltare som bedömde att handlingen inte kunde lämnas ut. Nämnden delade denna bedömning.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
Ville besöka maken
Kvinnan överklagade beslutet till Kammarrätten i Stockholm och yrkade att beslutet skulle upphävas. Till stöd för sin talan anförde hon att hon och hennes make gifte sig i mars 2014 och hade varit gifta sedan dess. Makens förvaltare inledde ett skilsmässoförfarande, mot deras önskemål, som underkändes av Högsta domstolen, HD, i en dom från december 2021. Vid samma tillfälle upphävdes ett beslut om besöksförbud som meddelades i målet. Hon ville naturligtvis besöka sin make men det var fortsatt hemligt var han befann sig.
Nämnden avslog hennes begäran med motiveringen att hennes make skulle lida men av att träffa henne. Beslutet var inte motiverat och stred vidare mot ovan nämnda dom. Det var rörde sig uppenbarligen om ett rättsövergrepp mot två makar. Hon förde slutligen fram att det var anmärkningsvärt att nämnden enbart förlitade sig på förvaltaren.
Omvänt skaderekvisit
Kammarrätten noterar att sekretess gäller enligt 26 kap. 1 § OSL inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Sekretessen på socialtjänstområdet avgränsas alltså med ett omvänt skaderekvisit, vilket innebär att det råder en presumtion för sekretess.
I folkbokföringssammanhang lämnas adressuppgifter i regel ut eftersom sekretessen enligt 22 kap. 1 § OSL är svag och sådana uppgifter normalt anses som harmlösa. Det innebär inte att adressuppgifter alltid lämnas ut från folkbokföringen. Uppgifterna om kvinnans make är sekretessmarkerade i folkbokföringen. En sådan markering är en administrativ åtgärd som fungerar som en varningssignal om att en sekretessprövning måste göras innan uppgifterna lämnas ut. Skatteverket kan registrera en sekretessmarkering om det finns risk för att den enskilde utsätts för brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier.
Av HD-domen som kvinnan åberopar framgår bland annat att maken förordnades en förvaltare i november 2014 på grund av hans demenssjukdom. Han är beviljad särskilt boende sedan hösten 2018. När förvaltaren sedermera ansökte om äktenskapsskillnad motsatte sig kvinnan. Frågan i målet var om förvaltaren haft behörighet att ansöka om skilsmässa för huvudmannens räkning. HD fann, till skillnad från underinstanserna, att det inte var fråga om en sådan undantagssituation då en förvaltare ska anses ha en sådan behörighet.
”Inte för makens bästa”
Av avgörandet framgår vidare att kvinnan vid några tillfällen tagit med sig maken hem från de vårdboenden som hans förvaltare i samråd med läkare och vårdpersonal hade anordnat för honom. Han har då i stället bott med henne samtidigt som hon i viss utsträckning hindrat hans kontakter med anhöriga, vårdpersonal och förvaltare. HD gjorde bedömningen att hennes agerande i dessa avseenden inte varit till makens bästa. Det har emellertid framkommit att kvinnan sett till att maken har fått sjukhusvård när han har haft behov av det och maken har således inte tagit någon allvarlig skada.
Kammarrätten anser, mot bakgrund av utredningen i målet, att det inte står klart att uppgifterna om makens adress kan lämnas ut till kvinnan utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Uppgifterna ska således omfattas av sekretess och överklagandet ska avslås. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
