En kriminalvårdare som blivit skallad i ansiktet och en häktesvakt som fått ett knytnävslag i revbenen ska inte tillerkännas något skadestånd för kränkning.
Det beslutar hovrätten, med ändring av tingsrättens dom.
De båda anställda får nämligen anses ha haft mental beredskap för att mötas av fysiskt motstånd från den häktade man som misshandlat dem.
Det var efter en huvudförhandling i Ångermanlands tingsrätt i september 2020 som den nu 27-årige mannen fick panik. Tingsrätten beslutade att 27-åringen skulle vara fortsatt frihetsberövad i målet och föras tillbaka till häktet av Kriminalvårdens personal. I samband med att ordföranden meddelade detta rusade 27-åringen mot dörren och ut i ett intilliggande väntrum, där tre kriminalvårdare fick tag på honom, lyckades få ned honom på golvet och förse honom med handfängsel.
Förändringarna av straffrätten – överblick och reflektioner
Under senare år har en stor mängd reformer initierats, varit på gång samt genomförts på straffrättens och straffprocessrättens område. Särskilt har frågor kring påföljdsbestämningen varit i fokus för regeringen. När den innevarande mandatperioden nu närmar sig sitt slut är lagstiftningstakten mycket hög. Martin Borgeke redovisar här de senare årens lagstiftningsåtgärder och fokuserar särskilt på det som har skett under den allra senaste tiden.
”En riktig stjärnsmäll”
En av kriminalvårdarna hade under den tumultartade situationen där 27-åringen skrikit, sparkat och fäktat med armarna blivit biten. När de kort därefter skulle föra in honom i bilen hade han gett en av de andra ”en riktig stjärnsmäll” där han skallat honom i ansiktet. När 27-åringen senare skulle föras in i en cell på häktet hade han gett en vakt på häktet ett hårt knytnävslag i revbenen.
27-åringen dömdes senare i Ångermanlands tingsrätt till tre månaders fängelse för våld mot tjänsteman mot kriminalvårdarna och häktesvakten. Han ålades även att betala 5 000 kronor vardera till kriminalvårdaren som blivit skallad och häktesvakten som blivit slagen.
Försvaret godtog bedömningen men överklagade i skadeståndsdelen – och får nu gehör i Hovrätten för Nedre Norrland.
”Måste vara beredd”
Personer inom Kriminalvården löper, i likhet med till exempel poliser, större risk än andra att utsättas för våld, hot och liknande angrepp i yrkesutövningen. Högsta domstolen, HD, har också i NJA 2012 s. 711 uttalat att en polisman måste vara beredd på att mötas med vissa angrepp och ha en större mental beredskap inför detta än andra – och att kränkningsersättning därför inte ska utgå vid varje våldshandling.
Vid en påstådd kränkning som har skett i direkt anslutning till ett ingripande där polismannen tillgriper våld krävs mer än annars för att kränkningsersättning ska utgå. Om en kränkning är av sådan art att den kan sägas utgöra ett klart angrepp på offrets privata sfär, eller annars är skymflig eller i hög grad förnedrande, kan ersättning dock utgå även när offret tillhör en sådan utsatt yrkesgrupp, enligt HD.
Skallningen har utdelats i samband med att kriminalvårdarna försökt få in 27-åringen i bilen, efter att han försökt rymma. Mannen hade också tidigare under transporten ut till bilen varit mycket aggressiv och inte bara varit våldsam mot kriminalvårdarna utan även slagit huvudet i hissväggen upprepade gånger. Kriminalvårdarna hade också med sig handfängsel, eftersom det ”var något konstigt” med mannen.
Mental beredskap
Kriminalvårdaren måste sammantagen anses ha haft en mental beredskap för att mötas av fysiskt motstånd från 27-åringen. Det framgår även av utredningen att kriminalvårdaren lyckats vika undan något med huvudet och därför inte träffats av skallningens fulla kraft. Skallningen kan mot bakgrund av omständigheterna inte anses ha utgjort en så pass allvarlig kränkning av den personliga integriteten att kriminalvårdaren har rätt till kränkningsersättning, anser hovrätten.
Häktesvakten hade, i sin tur, fått kännedom om att 27-åringen tidigare försökt rymma och gjort sig skyldig till våld mot tjänsteman. Han var också utåtagerande när han kom till häktet och ”helt vild” när personalen försökte lugna ned honom i hans häktescell. Knytnävslaget har sedan utdelats i samband med att vakten försökt knuffa tillbaka 27-åringen in i cellen.
Vakten måste i denna situation också han haft en mental beredskap inför att mötas av fysiskt motstånd och våldet kan inte anses alltför allvarligt. Inte heller han har därför utsatts för en så pass allvarlig kränkning av den personliga integriteten att kränkningsersättning ska utgå.
Hovrätten river därför upp tingsrättens bedömning i skadeståndsdelen och befriar nu 27-åringen från skyldigheten att betala kränkningsersättning. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
