En åttaårig pojke ska med stöd av Haag-konventionen överflyttas till den ukrainska modern sedan pappan olovligen hållit kvar honom i Sverige.
Tingsrätten ansåg att kriget i Ukraina hindrade en överflyttning men då kvinnan har uppehållstillstånd och bostad i Schweiz ändrar hovrätten domen.
Parterna, som båda är medborgare i Ukraina, har tidigare varit gifta med varandra och de har tillsammans en son född år 2015. Vårdnaden om honom är gemensam.
År 2018 meddelades dom på äktenskapsskillnad mellan parterna och samtidigt förordnade den ukrainska domstolen att pojken skulle ha sitt stadigvarande boende hos mamman.
Den 28 juni 2022 lämnade pojken Ukraina tillsammans med sina farföräldrar, med moderns samtycke, för att åka till sin pappa som bor i Sverige. Pojken har därefter varit kvar här i landet.
Modern yrkade att parterna son snarast ska överflyttas till henne med stöd av 11 § lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn (verkställighetslagen) samt att överlämnandet ska ske genom polishämtning eller, i förekommande fall, vid ett kraftigt verkande vite om minst 50 000 kronor.
Stockholms tingsrätt konstaterade först att ärendet gäller överflyttning av barn enligt 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (Haagkonventionen). Såväl Sverige som Ukraina har anslutit sig till konventionen, som genomförts i svensk rätt genom 11 och 12 §§ verkställighetslagen. Utgångspunkten är att ett barn som olovligen förts bort eller hålls kvar i ett annat land skyndsamt ska återföras. I linje med detta ska domstolens prövning i ett ärende av detta slag ske genom ett summariskt förfarande. Någon prövning av vem av föräldrarna som är lämpligast som vårdnadshavare eller boendeförälder ska inte göras i ärendet.
Enligt 12 § verkställighetslagen får överflyttning i vissa fall vägras trots att ett bortförande eller kvarhållandet är olovligt. Bland annat får överflyttning vägras om att det finns en allvarlig risk för att överflyttningen skulle skada barnets kroppsliga eller själsliga hälsa eller i övrigt försätta barnet i en situation som inte är godtagbar.
Frågetecken
Kvarhållandet av pojken i Sverige bedömde tingsrätten som olovligt. Huvudregeln är därmed att han ska överflyttas till sin mor. Modern har uppgett att hon numera bor i Schweiz och att det således är där som pojken kommer att vistas om han överlämnas till henne. Hon har visat att hon beviljats tillfälligt skydd i Schweiz och att hon alltså har rätt att bo där.
Det finns emellertid, menade rätten, frågetecken kring om modern verkligen har ett ordnat boende i Schweiz, och således var pojken skulle komma att vistas efter en eventuell överflyttning. Utgångspunkten för tingsrättens prövning blev därmed att pojken vid ett bifall till ansökan kan komma att föras till Ukraina. Landet är utsatt för ett krig och Utrikesdepartementet avråder alltjämt från alla resor dit, samt uppmanar svenskar som befinner sig i Ukraina att lämna landet. Under dessa förhållanden bedömde tingsrätten att pojken skulle försättas i en situation som inte är godtagbar om ansökan bifölls. Ansökan skulle därmed avslås.
Svea hovrätt gör en annan bedömning. Hovrätten konstaterar inledningsvis att det är visat att modern har beviljats uppehållstillstånd i Schweiz genom det så kallade massflyktsdirektivet. Hon har vid sammanträdet i hovrätten berättat om omständigheterna kring sin bosättning i Schweiz. Tillsammans med den övriga bevisningen anser hovrätten att kvinnan har visat att hon inte längre bor permanent i Ukraina. Hon har ordnat boende åt sig och sonen i Schweiz, skolplats för sonen samt språkundervisning. Därutöver har hon uppgett att hon numera även har ett arbete i Schweiz. Enligt hovrätten har hon visat att hon och sonen vid en återförening kommer att bo tillsammans i Schweiz. Den omständigheten att hon tidvis vistats i Ukraina under den period som sonen olovligen hållits kvar i Sverige är vare sig anmärkningsvärt eller något som hindrar en överflyttning. Pojken ska därmed enligt huvudregeln återföras till modern på den nya bostadsorten om det inte finns andra hinder mot att han flyttas över. Under dessa förhållanden saknas det skäl för hovrätten att ta ställning till om förhållandena i Kiev är sådana att de utgör grund för att vägra en överflyttning.
Funnit sig tillrätta
Hovrätten ifrågasätter inte att sonen funnit sig väl till rätta i Sverige och att han trivs med att bo hos sin pappa. Det kan dock konstateras att pojken levt större delen av sitt liv i Kiev tillsammans med sin mamma, som varit hans huvudsakliga anknytningsperson sedan parternas separation. Även om det nu gått över ett år sedan han kom till Sverige – en förhållandevis lång tid i ett barns liv – har det inte framkommit någonting i utredningen som talar för att det skulle vara förenat med några särskilda risker för honom att lämna den nuvarande miljön. Utifrån vad som framkommit om pojkens familjesituation och förhållandena i övrigt kring honom och hans föräldrar finns det enligt hovrättens mening inte någon allvarlig risk för att en överflyttning skulle skada hans kroppsliga eller själsliga hälsa, eller annars försätta honom i en situation som inte är godtagbar. Vidare är en överflyttning till modern förenlig med de grundläggande principerna här i landet som beskrivits ovan.
Sammantaget finns det enligt hovrätten ingenting i utredningen som hindrar en överflyttning av pojken. Moderns överklagande ska därför bifallas.
Målet är överklagat till Högsta Domstolen.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
