Hoppa till innehåll
Nyheter
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

Konkursbo förlorar i HD – nekas väcka skadeståndstalan efter konkursen


red@dagensjuridik.se red@dagensjuridik.se

Foto: Janerik Henriksson /
Ladda ner handlingar

När konkursen väl avslutats kan boet bara undantagsvis tillmätas behörighet att väcka skadeståndstalan mot tredje man.
Det konstaterar Högsta domstolen, som bekräftar hovrättens beslut att avvisa boets skadeståndstalan på grund av bristande partsbehörighet.
Mannens konkursbo får därför inte kräva skadestånd av hans exfru för medhjälp till borgenärsbrott.

Varbergs tingsrätt beslutade i oktober 2018 om avskrivning, efter att en man försatts i konkurs och beslutet vann något senare laga kraft. 

Sommaren 2021 dömdes mannens exfru för medhjälp till grov oredlighet mot borgenärer och konkursboet ansåg sig i kraft av domen ha ett skadeståndskrav på kvinnan. Konkursförvaltaren återupptog handläggningen av mannens konkurs och boet stämde kvinnan i Göteborgs tingsrätt och yrkade att hon skulle betala drygt 5,8 miljoner kronor till boet.

Kvinnan invände att talan borde avvisas. Konkursboet saknade nämligen, efter att konkursen avslutas, behörighet att föra den väckta skadeståndstalan.

Dagens Juridik Pro Powered by Lexnova
Mårten Schultz
Giorgio Leopardi Advokat vid Advokatfirman Lindahl

Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25

Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.

Ingår i Dagens Juridik Pro
Lås upp analysen
Inte fråga om rättegångshinder

Tingsrätten lämnade dock yrkandet om avvisning utan bifall. ”Frågan om konkursboet har en fordran mot [kvinnan] eller inte i enlighet med vad som har anförts i målet är inte en fråga om rättegångshinder utan rör själva saken”, konstaterade domstolen kort.

Hovrätten för Västra Sverige gjorde dock senare en annan bedömning och avvisade talan samt förpliktade boet att ersätta kvinnans rättegångskostnader vid tingsrätten.

När en konkurs skrivits av enligt 10 kap. 1 § konkurslagen och beslutet fått laga kraft är konkursen avslutad, konstaterade hovrätten. Utgångspunkten är i ett sådant läge att boet inte längre är partsbehörigt.

I 10 kap. 5 § konkurslagen regleras möjligheten att återuppta en konkurs om en ny tillgång blir känd – och i förlängningen blir det då reglerna om efterutdelning i 11 kap. 19–21 §§ som tillämpas. Ordalydelsen när det gäller nya tillgångar ger dock inte förvaltaren möjlighet att återuppta handläggningen av konkursen i annat syfte än att dela ut tillgängliggjorda medel till borgenärerna – och lagmotiven talar inte i någon annan riktning.

När den nuvarande konkurslagen kom till övervägdes också möjligheten att införa bestämmelser som tillåter väckande av återvinningstalan även efter att konkursen avslutats. Det blev dock inga sådana bestämmelser, eftersom regleringen som skulle krävas inte ansågs stå i proportion till de fördelar som stod att vinna. Lagstiftarens ställningstagande avseende återvinning borde enligt hovrätten ges betydelse även när det handlar om skadeståndsanspråk.

Finns undantagsfall

Det finns undantagsfall där talan tillåtits efter avslutad konkurs, framför allt när den tidigare konkursgäldenärens anspråk på rättsskydd varit så starkt att denna ansetts partsbehörig, men boets anspråk på rättsskydd för det påstådda skadeståndskravet kunde enligt hovrätten inte ha en tillräcklig styrka.

Slutsatsen blev att boet inte var behörigt att väcka skadeståndstalan mot kvinnan och käromålet skulle därför avvisas

Högsta domstolen, HD, ansluter sig nu till hovrättens tidigare ställningstagande och avslår konkursboets överklagande till högsta instans.

Det tvångsvisa omhändertagande av gäldenärens egendom som konkursförfarande innebär är till för att främja en förmånlig och snabb avveckling av konkursboet och är därför utformat för att vara avgränsat och ha ett tydligt avslut.

Utgångspunkten är också att konkursboet när konkursen har avslutats inte längre har någon rättskapacitet eller partsbehörighet. ”Det krävs närmare bestämt att den tillgång som skulle ha ingått i konkursen ska finnas tillgänglig för efterutdelning eller utan några mer omfattande åtgärder kunna omvandlas till utdelningsbara medel”, skriver HD.

Det är därför bara i undantagsfall som boet efter avslutad konkurs är behörig att vidta så pass långtgående åtgärder som att väcka en skadeståndstalan mot tredje man.

HD håller med Hovrätten

Konkursboet har i det aktuella fallet väckt talan och yrkat att mannens exfru ska förpliktas att utge skadestånd till boet, trots att konkursboet upphörde som juridisk person i samband med att konkursen avskrevs. Den fordran på skadestånd som boet gör gällande är grundad på att exfrun före konkursen har gjort sig skyldig till medhjälp till borgenärsbrott.

Det kan enligt HD inte komma i fråga att boet efter avslutad konkurs anses ha behörighet att väcka en sådan talan och det har därför varit korrekt av hovrätten att besluta om avvisning.  (Blendow Lexnova

Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här

Endast för dig som prenumererar
Ladda ner handlingar
Annons

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång
Annons