En fastighetsägare måste betala 70 000 kronor för återplantering av 41 träd som han kapat på grannens tomt på en strandremsa i gotländska Fårösund.
Tingsrätten anser det möjligt att skaffa likvärdiga träd.
Att de avverkade träden inte var planterade utan vilda förändrar inget.
Ett par äger tillsammans en fastighet på Strandvägen i gotländska Fårösund. Till fastigheten hör en strandremsa som ligger på andra sidan Strandvägen. Granne med ligger en fastighet som ägs av en man och hans syster. Den fastigheten har inte någon egen strandremsa utan stranden framför den fastigheten utgörs av en samfällighet. Samfälligheten gränsar till makarnas strandremsa.
Under sommaren 2019 vistades grannen på makarnas fastighet. Det är ostridigt att han då, tillsammans med en vän, vidtog vissa åtgärder med växtligheten på stranden. Parterna är oense om karaktären på dessa åtgärder, om det varit fråga om avverkning av träd eller om röjning av buskar och sly. De är också oense om och i så fall i vilken omfattning åtgärder kommit att utföras på makarnas fastighet. Det är dock ostridigt att mannen inte talade med makarna innan han utförde arbetet och att han inte fick något tillstånd av makarna att vidta några åtgärder på deras fastighet.
Förändrade regler om topsning
En del av lagreformen om biometri i brottsbekämpningen är förändrade regler om tagande av salivprov eller topsning för brottsbekämpande ändamål i rättegångsbalken. Dessa regler gäller från och med den 1 juli 2025 och innebär framför allt att möjligheterna till topsning för dna-analys på olika sätt har utökats. Mattias Hjertstedt analyserar de nya bestämmelserna och deras konsekvenser.
Krävde 70 000
Sedan makarna upptäckt att åtgärder vidtagits på vad de ansåg utgjorde deras mark framställde de i oktober 2019 krav på ersättning avseende återplantering genom mejl till mannen.
Makarna kräver att mannen ska betala 70 000 kronor för återplantering av träden. De hävdar att avverkningen har gjorts på ett område om (12 x 12,1=) 145 kvadratmeter. 34 almar och sju silverpopplar har avverkats. Träden var unga och hade en stamomkrets mellan 12 och 31 centimeter. Vid avverkningen har inte endast sekatör och häcksax använts utan också såg, vilket kan ses genom dragningar i barken på avkapade träd. Almar och silverpopplar av denna storlek kan köpas och planteras.
Svaranden uppger att han inte avverkat träd på det sätt som makarna har påstått. Det är oklart om han alls har avverkat någonting på deras fastighet. Om träd har avverkats på makarnas fastighet så har de inte lidit någon skada och det har inte skett med uppsåt eller av oaktsamhet.
Trodde det var allmänning
På samfälligheten fanns det en del buskvegetation och sly som han önskade snygga till, då området gav ett igenvuxet intryck. Växtligheten på området hade tidigare hållits efter, men det hade förfallit lite och behövde snyggas till. Hans sambo och dennas syster hade pratat med en annan granne om att snygga till på allmänningen och hur detta kunde göras. Han trodde inte att han agerade på grannens tomt utan på en allmänning.
Gotlands tingsrätt anser att det står helt klart att mannen tagit ned växtlighet på makarnas fastighet.
Makarna har till stöd för sitt påstående om antal träd och storleken av dessa lagt fram en av dem själva gjord inventering med fotografier och därtill sina egna uppgifter lämnade i förhör.
Syn
Tingsrätten har företagit syn av fotografierna och kan konstatera att dessa föreställer avkapade trädstammar där kapningen skett inte nere vid marken utan en bit upp. Makarna har båda berättat att flertalet av de kvarvarande stammarna är ungefär 30 centimeter höga, vilket det inte finns anledning att ifrågasätta. Av fotografierna framgår att några avkapade stammar är betydligt högre än så. De har också berättat att de räknat antalet kapade stammar och att de med måttband mätt omkretsen av var och en av dem och därvid funnit att det är 41 träd med omkretsar mellan 12 och 31 cm.
Tingsrätten konstaterar att de ingivna fotografierna visar 41 kapade trädstammar och det finns inget som indikerar att samma trädstam skulle förekomma på mer än ett fotografi. Tingsrätten konstaterar vidare att de av makarna uppgivna omkretsarna motsvarar diametrar om mellan knappt 4 och knappt 10 centimeter. Det är alltså inte fråga om några kraftiga trädstammar utan om tämligen ”tunna” stammar, något som också överensstämmer med vad som syns på fotografierna.
Ensamt ansvar
Tingsrätten finner mot denna bakgrund att makarna förmått styrka att nedtagningen avsett 41 träd med de dimensioner som de påstått. Det finns inte anledning ifrågasätta makarnas uppgift om att träden fyllde en viss funktion i det att de utgjorde skydd mot erosion och mot vind och saltstänk. Det står också klart att avverkningen förändrat områdets utseende.
Mannen har ensam ansvaret för agerandet även om vännen var med och genom att ta ner 41 träd utan att göra denna kontroll har han, enligt tingsrätten, ”tveklöst agerat oaktsamt”.
Utgångspunkten vid beräkning av skadestånd för sakskada är att återanskaffningskostnaden ska ersättas, vilket även gäller olovligen avverkade träd (se rättsfallet NJA 2015 s 199, Högsta domstolens skäl, punkten 12). Det är kostnaden för att återanskaffa träd som är likvärdiga med de fällda träden som ska läggas till grund för skadeståndsberäkningen, vilket förutsätter att likvärdiga träd kan anskaffas. Högsta domstolen har uttalat att värderingen av skador på växande träd blir beroende av förhållandena i det enskilda fallet och att det blir aktuellt att tala om likvärdiga ersättningsträd främst när de träd som avverkats var planterade och relativt unga, så att nya plantor av ungefär samma storlek kan införskaffas (samma rättsfall, punkten 14).
Likvärdiga träd
Tingsrätten finner att det är möjligt att skaffa likvärdiga träd och att återanskaffningskostnaden därmed ska läggas till grund för skadeståndets bestämmande. Det förhållandet att de avverkade träden inte var planterade utan vilda föranleder inte annan bedömning. Vad svaranden anfört om att avverkningen inte påverkat fastighetens ekonomiska värde eller skönhetsvärde saknar därmed relevans för skadeståndsbestämningen.
Mannen har invänt att någon återplantering inte behövs eftersom de kapade trädstammarna har skjutit nya skott och att området kommer att återställas på naturlig väg, vilket nästan redan har skett.
På grund av vad ett vittne har berättat finner tingsrätten att den återväxt som skett på fastigheten inte är likvärdig med de avverkade träden. Återplantering med odlade kronträd behöver därmed ske för ett återställande. Inget har framkommit om att marken inte skulle lämpa sig för plantering.
Mannen ska betala vad makarna har yrkat, 70 000 kronor. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
