Ett fåmansbolag som har låtit vd:n bo i företagets italienska herrgård får rätt mot Skatteverket i kammarrätten.
Enligt domstolen framstår de beräknade årshyrorna om 2,1–2,6 miljoner kronor som ”orimligt höga” utan förankring i verkligheten.
Det finns därför inte förutsättningar för bland annat förmånsbeskattning, efterbeskattning och skattetillägg.
Skatteverket beslutade i september 2020 att påföra ett fåmansbolag arbetsgivaravgifter för beskattningsåren 2016–2019, efterbeskattning och skattetillägg. Samtidigt förmånsbeskattades bolagets vd.
Oinskränkt dispositionsrätt
Som skäl för beslutet angavs att vd:n hade haft en oinskränkt dispositionsrätt till bolagets fastighet i Italien, en herrgård om 750 kvadratmeter med nio sovrum. Skatteverket utgick från att vd:n haft dispositionsrätt till fastigheten mellan åren 2016 och 2019, med undantag för 99 dagar år 2018 och 118 dagar år 2019 då villan var uthyrd.
Årshyrorna för fastigheten beräknades med utgångspunkt i genomsnittspriset per natt som bolaget erhållit från de firmor som förmedlat uthyrningen, med tillägg om 20 procent för förmedlingsarvode. Från detta har avdrag gjorts med 30 procent för långtidshyra och 5 procent för pågående arbeten på fastigheten. Detta resulterade i årshyror på cirka 2,1–2,6 miljoner kronor före avdrag för dagar då dispositionsrätten varit inskränkt.
Förvaltningsrätten i Stockholm hade inget att invända mot Skatteverkets beräkningsmetod. Domstolen gjorde därför samma bedömning som underinstansen beträffande värdet av bostadsförmånen. Verkets beslut skulle därför fastställas.
Saknas förutsättningar
Kammarrätten i Stockholm, däremot, anser att de beräknade årshyrorna framstår som ”orimligt höga”. Skatteverket har inte åberopat någon utredning till stöd för att jämförbara fastigheter på orten faktiskt har hyrts ut till motsvarande priser. Tvärtom ger utredningen inget svar på om det över huvud taget finns en fungerande marknad på orten för sådan uthyrning.
Skatteverket har har gjort gällande en alternativ beräkningsmetod. Dessutom är utredningen inte tillräckligt robust för att domstolen ska kunna göra en uppskattning. Det saknas därför förutsättningar för påförande av arbetsgivaravgifter, efterbeskattning och skattetillägg. Underinstansernas avgöranden ska därför upphävas. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
