Det finns förutsättningar för att bevilja biotopskyddsdispens i efterhand för att dränera bort och fylla igen våtmarker på en fastighet i Svedala kommun.
Åtgärderna behövs för att fastighetsägaren ska kunna bedriva ett lönsamt jordbruk och det kan ske utan att biotopskyddets syften åsidosätts, anser mark- och miljödomstolen.
Länsstyrelsen i Skåne län beslutade i mars 2022 att avslå en mans ansökan om dispens i efterhand från biotopskyddsbestämmelserna. Mannen ville dränera bort och fylla igen småvatten och våtmarker på sin fastighet i Svedala kommun som omfattas av biotopskydd enligt 7 kap. 11 § miljöbalken.
”Nytt naturtillstånd”
Mannen köpte fastighet år 2016 i syfte att bedriva lantbruk. Vid tillträdet var dräneringen kraftigt eftersatt, vilket hade resulterat i vattenbildning på fastigheten. Han vidtog därför åtgärder för att få dräneringen att fungera. Genom ett lagakraftvunnet avgörande från år 2021 är det klarlagt att de blötare förhållanden som uppstått genom den bristfälliga dräneringen har lett till ett nytt naturtillstånd och att områdena därför omfattas av biotopskyddsbestämmelserna.
Beslutet överklagades till mark- och miljödomstolen i Växjö. Till stöd för sin talan anförde mannen att han inte kommer att kunna bedriva jordbruk inom åkermarken om han inte beviljas dispens. Även grannfastigheten, som är beroende av hans dräneringssystem, skulle påverkas negativt. Han pekade på att fastigheten historiskt har haft en fungerande dränering och biotoperna har uppkommit först på senare tid till följd av detta. Genom sina åtgärder har han endast återställt vad som tidigare gällt på fastigheten.
Mark- och miljödomstolen inleder med att hänvisa till 7 kap. 11 b § miljöbalken. Där anges att dispens ska medges om det krävs för att utveckla eller bibehålla ett aktivt brukande av jordbruksmarken. Därtill krävs att biotopskyddets syften fortfarande kan tillgodoses.
Bör räcka
För dispens bör det enligt förarbetena till bestämmelsen räcka med att visa att dispensen kan förväntas bidra till att göra verksamheten mer ekonomiskt hållbar. Vidare uttalas att det inte krävs att jordbrukaren ska visa att verksamheten annars kommer att läggas ned eller bli olönsam.
Mark- och miljööverdomstolen har ansett att åtgärder som sammanför åkerblock till arealer över åtta hektar sannolikt inte har någon betydelse för jordbrukets långsiktiga fortlevnad. I det aktuella fallet skulle beviljad dispens medföra sammanhängande åkerareal om 25 respektive 28 hektar. Enligt praxis skulle en sådan sammanföring alltså inte anses göra verksamheten mer ekonomiskt hållbar.
Av utredningen framgår samtidigt att de aktuella biotoperna inte har funnits historiskt utan att de uppstått senare till följd av den bristfälliga dräneringen. Detta skiljer sig från vad som varit fallet i praxis, och mark- och miljödomstolen anser därför att storleken på berörda områden inte behöver tillmätas samma betydelse i det aktuella fallet.
Mannen har därför visat att han kommer att lida väsentliga ekonomiska förluster om dispens inte meddelas. Han har dessutom visat att grannarna annars skulle drabbas av ständiga översvämningar.
Domstolen tar därefter ställning till om biotopskyddets syften fortfarande kan tillgodoses. I denna del konstateras att åkerarealerna är belägna i ett utpräglat jordbrukslandskap utan i ett varierat landskap med både skog och betesmarker. Det finns flera småvatten i närområdet och groddjuren som finns har god status i området. Mot bakgrund av detta bedöms en dispens vara förenlig med biotopskyddets syften.
Finns förutsättningar
Sammantaget finns det förutsättningar för att meddela mannen biotopskyddsdispens i efterhand. Dispensen måste eventuellt förenas med vissa villkor och målet ska därför återförvisas till länsstyrelsen för fortsatt prövning. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
