Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

JK: Vi har intensifierat granskningen av advokatkostnaderna

Nyheter
Publicerad: 2023-01-13 10:19
JK Marie Heidenborg. Foto: Erik Simander/TT

En Riksrevisionsrapport om skenande advokatkostnader och tingsrätternas bristfälliga kontroll ledde till ökade anslag för Justitiekanslern – som nu hårdgranskar de rättsliga biträdenas kostnadsräkningar på löpande band.
I en lång intervju med Dagens Juridik ger Justitiekansler Mari Heidenborg sin syn på den intensifierade granskningen, rättssäkerhetens pris och domstolarnas bristande noggrannhet.
– Generellt sett finns det mycket brister, men det handlar också om hur arbetssituationen ser ut i domstolen. Jag vet själv när jag har suttit i domstol och haft jättemånga frågor att ta ställning till och det sista man ska göra är att granska kostnadsräkningen, säger hon.

Tidigare i veckan publicerade Dagens Juridik listan över de offentliga försvarare som fick mest ersättning från staten under 2022. För att kvala in på topp 5-listan över de bäst betalda offentliga försvararna krävdes att advokaten fakturerat staten knappt 7 miljoner kronor.

När det handlar om kontrollen av de statliga medel som varje år betalas ut till så kallade rättsliga biträden, där offentliga försvarare och målsägandebiträden ingår, spelar Justitiekanslern en viktig roll. Det är JK som är satt att bevaka att den ersättning som utgår är skälig och har därför getts en möjlighet att överklaga domstolarnas ersättningsbeslut.

Uppmärksammad granskning ledde till större budget för JK

I slutet av 2021 publicerade Riksrevisionen en granskning där det konstaterades att tingsrätternas kontroll över hanteringen av ersättningen till de rättsliga biträdena inte var betryggande. Sedan dess har Justitiekanslern fått utökade medel för att ytterligare skärpa sin kontroll över de miljarder som årligen betalas ut från statskassan till de rättsliga biträdena. Det har lett till att myndigheten mer än fördubblat antalet överklaganden av ersättningsbeslut från domstolarna.

– För 2022 fick vi en ramhöjning ( i budgeten reds.anm) för att intensifiera granskningen och tillsynen av just rättshjälpen. Det är till stor del förklaringen till att vi överklagar ersättningsbeslut i betydligt fler fall nu. Detta på direkt uppdrag från regeringen. Det har naturligtvis sin bakgrund i att dessa kostnader är de som ökar mest om man tittar på anslaget till rättsväsendet totalt sett.

Hur går granskningen till?

– Det finns särskilda regler för den. Domstolarna har en skyldighet att underrätta oss om olika beslut. Det är vissa beslut om rättshjälp, beslut om att bevilja positiva förhandsbesked för långväga biträden och ersättningsbeslut som överstiger 150 000 kronor. Så redan där finns det en begränsning.

– Vi får in drygt 2 000 underrättelser per år och tidigare låg överklagandefrekvensen på ungefär 3 procent. Under 2022, med den utökade tillsynen, låg den på ungefär 7 procent. Så vi har mer än fördubblat antalet överklaganden. Antalsmässigt är det en relativt stor del av vår ärendeingång, cirka en fjärdedel, men vi lägger inte en fjärdedel av våra resurser på detta. Det är inte så arbetskrävande.

– Det är bara underrättelserna från domstolarna som vi tittar närmare på. Vi gör ingenting utöver detta, inga slumpmässiga granskningar.

Vad är det som gör JK bättre lämpad att bedöma skäligheten i ett kostnadsanspråk i jämförelse med domstolarna?

– Ja.. det är inte en alldeles enkel bedömning. Vi tittar framförallt på hur kostnadsräkningen är utformad. Det är ju så att ett offentligt biträdes kostnadsräkning ska kunna granskas och det ska kunna utläsas av räkningen vilket arbete som har lagts ned vid vilken tidpunkt. Det förekommer inte sällan att flera åtgärder klumpas ihop i en kostnadsräkning och då går det inte att bedöma i vad mån de har varit skäliga.

– När det gäller kostnadsanspråk över 100 000 kronor så ska åklagaren också yttra sig över skäligheten, vilket kan ge ledning, och så tittar vi självklart på hur domstolen har motiverat sitt beslut i kostnadsfrågan. Finns det någon bedömning i domen? Ser det olika ut mellan olika försvarare i samma mål? Det är de parametrar som finns. Sedan är det domstolen som ytterst bestämmer vad som är skälig ersättning. Vi överklagar men det är domstolen som till syvende och sist beslutar om vad som är skäligt.

Ibland kan det röra sig om små summor när ni överklagar – är det motiverat att ni lägger resurser på att de pengarna inte ska betalas ut?

– För det första är det inte så stora resurser vi lägger på varje enskilt ärende. När vi klagar på mindre summor handlar det oftast mer om att vi vill se till att praxis ändras. Det vi klagar på i stor utsträckning är långväga biträden. Där klagar vi först och främst på positiva förhandsbesked, men också när ett biträde inte har fått ett sådant positivt besked och sedan får rätt till merkostnader för resor och tidsspillan. Då jämför vi det med vad ett lokalt biträde hade fått och granskar om det verkligen varit motiverat med ett långväga biträde.

Högsta domstolens praxis är väldigt tydlig på det här området – trots det är det vanligt att domstolarna går emot denna. Varför är det så?

– Det är en fråga du ska ställa till domstolarna. Men det är något vi också har noterat och vi har även haft en särskild granskning av just de frågorna eftersom det sker i så pass stor utsträckning.

– Det är klart att man kan tycka ”det är ju inte så mycket med 7, 15 eller 20 000 kronor i ett enskilt ärende” men det blir mycket pengar när man lägger ihop det. Så man kan säga att vi dels överklagar för att få till ett bättre normefterföljande från domstolarnas sida. Sedan klagar vi också på väldigt höga arvoden och menar att dessa då ska sättas ned av olika skäl.

– Man ska dock komma ihåg att av de 2 000 årliga underrättelserna från domstolarna så är det en begränsad andel som vi klagar på. Ungefär 150 stycken under förra året. Så i den absolut övervägande majoriteten av ärendena har vi inga synpunkter. Trots att vi i varje ärende gör en ordentlig granskning.

När det kommer till långväga biträden. Handlar er granskning bara om att begränsa statens utgifter? Eller finns det en konkurrensaspekt också?

– Det där är inte riktigt vår fråga. Men det är en viktig aspekt för i de fall det rör sig om långväga biträden så är det nästan regelmässigt fråga om de stora brottmålen där det ska förordnas många biträden och då kommer det att leda till ganska betydande arvoden. Det är väl klart att det säkert är tufft för lokala advokater om det hela tiden kommer kollegor från storstadsregionerna och får de uppdragen. Men det är inte syftet med JK:s arbete. Vi tittar strikt på vad regelverket säger om när det är befogat att förordna ett långväga biträde. Det är det i väldigt, väldigt, få fall.

Vilka konsekvenser får det för rättssäkerheten om jag vill ha en viss försvarare eller ett visst målsägandebiträde men inte får välja fritt?

– Frågan handlar ju om att det finns biträden på den orten som kan ta ett sådant uppdrag.

Men om man inte tycker att dessa är lika bra?

– Då får man betala själv. Det handlar om en avvägning när det gäller vad statens kostnader ska gå till. Då har staten gjort den avvägningen att är du misstänkt för mord så får du välja fritt. Men är du misstänkt för brott som är av lägre allvarlighetsgrad så får du nöja dig med de advokater som finns inom verksamhetsområdet. Det är i princip mord och de allra grövsta brotten där du kan förvänta dig livstid som du får välja fritt. Försök till mord ar HD alldeles nyligen uttalat sig om att det inte är tillräckligt.

– Det kan dock handla om brott som till sin art är speciell och där det krävs att biträdet har särskilda specialkunskaper.

Finns det ett pris för rättssäkerheten? Uppenbarligen verkar staten tycka det.

– Ja, det gör det ju eftersom det handlar om offentliga medel som utgår. Nu när vi sitter och pratar så här kan det låta som att vi enbart försöker bespara staten kostnader, men vi har också att se till att den som är misstänkt för brott inte får rätten till en rättvis rättegång trädd för när. Vi överklagar inte bara ersättningsbeslut utan svarar också på yttranden från hovrätterna i ganska stor utsträckning när biträdena har överklagat ett beslut från tingsrätten. Då är det inte helt sällan som vi tillstyrker att ytterligare ersättning ska utgå. Vi har inte alltid bara de fiskala glasögonen på oss så att säga.

Tycker du att domstolarna borde vara mer noggranna i sina bedömningar?

– Ja, så är det. Med tillägget att det skiljer sig åt beroende på vilken enskild ordförande som har suttit i målet. Ibland är det mycket noggranna bedömningar. Ibland är det ett pennstreck.

– Generellt sett finns det mycket brister, men det handlar också om hur arbetssituationen ser ut i domstolen. Jag vet själv när jag har suttit i domstol och haft jättemånga frågor att ta ställning till och det sista man ska göra är att granska kostnadsräkningen. Då är det förståeligt att man inte lägger lika mycket omsorg vid de frågorna som man har lagt vid exempelvis ansvarsfrågor och häktningsfrågor.

Vilken är målsättningen med den utökade tillsynen? Har ni något procentmål?

– Det ska finnas en granskande funktion. Vi har inga mål över hur mycket vi ska överklaga. I slutändan är det staten som bestämmer vilken granskning som ska göras och hur den ska ske. Nu har vi de regler vi har och har fått de resurser vi har fått.

Om en och samma person prutas flera gånger i närtid, vidtar ni några åtgärder då?

– Vi har ingen tillsyn över advokater, bara över Advokatsamfundets disciplinära verksamhet. Dessutom är det så att det bara är en liten del av alla kostnadsräkningar som går hit. Vi kan inte se några sådana mönster. Jag vet att en av kvällstidningar gjorde en stor granskning av en enskild advokat under förra året. Några sådana granskningar har vi inte möjlighet att göra och ska inte heller göra.

Vad säger du spontant om topplistan när det gäller ersättning till offentliga försvarare?

– Det är mycket pengar såklart. Men det ligger i att det är så systemet ser ut. Man har substituerat i stor utsträckning eller att vissa ersättningar har fallit ut för arbete som har pågått under flera år. Men det är klart att det är jättestora pengar.

Till sist: Har den ökade tillsynen fått effekt?

– Vi kan se att vi får bifall i knappt 3 av 4 fall. Så vi har en väldigt hög bifallsfrekvens. Min uppfattning är att det på sikt har skett en förändring hos domstolarna när det kommer till frågan med långväga biträden. De har fått en ökad medvetenhet och det finns en något ökad uppmärksamhet när det gäller kontrollen av ersättningar. Men det skiljer sig som sagt mycket åt.


Dela sidan:
Skriv ut: