Kammarrätten bedömer att den omständigheten att det var länge sedan en man flyttade från sitt föräldrahem inte utgör skäl att neka honom tillstånd att förvara vapen hos någon annan.
Eftersom det vid en helhetsbedömning finns särskilda skäl att bevilja honom det aktuella tillståndet ska målet återförvisas till Polismyndigheten för fortsatt prövning.
Polismyndigheten beslutade den 8 juli 2021 att en 42-årig mans ansökan om att förvara skjutvapen hos annan.
42-åringen överklagade till Förvaltningsrätten i Stockholm och yrkade att han skulle beviljas tillstånd att förvara sina vapen hos sin far. Till stöd för sin talan förde han fram att han tog jägarexamen när han fortfarande bodde hemma och det var hans far som introducerade honom till jakten redan som liten. När han köpte egna vapen förvarades de i ett vapenskåp hos fadern. Han hade under flera perioder innehaft tillstånd att förvara vapnen hos sin far. Det var mindre praktiskt att förvara vapnen i hans bostad och transportera dem vid jakt. Vidare hade han invändningar mot de säkerhetsmässiga aspekterna av detta. Då han inte hade bil behövde han transportera vapnen genom allmänna kommunikationer, vilket medförde större risk för att obehöriga kunde komma åt hans vapen.
Förändrade regler om topsning
En del av lagreformen om biometri i brottsbekämpningen är förändrade regler om tagande av salivprov eller topsning för brottsbekämpande ändamål i rättegångsbalken. Dessa regler gäller från och med den 1 juli 2025 och innebär framför allt att möjligheterna till topsning för dna-analys på olika sätt har utökats. Mattias Hjertstedt analyserar de nya bestämmelserna och deras konsekvenser.
Inte särskilda skäl
Polismyndigheten ansåg att överklagandet skulle avslås och påpekade den mycket långa tidsperiod som hade som förflutit sedan mannen flyttade från föräldrahemmet och att han var folkbokförd på sin nuvarande adress sedan drygt fem år tillbaka. Omständigheterna i ärendet utgjorde därför inte särskilda skäl att bevilja honom tillstånd att förvara vapnen i föräldrahemmet.
Förvaltningsrätten ansåg att det inte var visat att 42-åringen skulle vara förhindrad att förvara vapnen i sin bostad. Enbart den omständigheten att mannen hade anknytning till sitt föräldrahem och att han avsåg bedriva jakt där utgjorde enligt förvaltningsrättens mening inte ett särskilt skäl för att bevilja förvaring av hans vapen i föräldrahemmet. Vad mannen anförde i övrigt föranledde inte någon annan bedömning. Överklagandet avslogs därmed.
42-åringen överklagade till Kammarrätten i Stockholm och fullföljde sin talan.
Kammarrätten ger mannen rätt
Kammarrätten belyser att en vapeninnehavare ska som utgångspunkt själv ta hand om och förvara sitt skjutvapen. Vapeninnehavaren får dock lämna över skjutvapen till någon annan för förvaring om han eller hon själv inte kan ta hand om egendomen eller om det annars finns särskilda skäl.
I förarbetena anges att det kanske praktiskt sett viktigaste fallet på när tillstånd att förvara vapen hos annan kan medges är när en son eller dotter flyttar från föräldrahemmet till en tätort eller storstad men avser att fortsätta jaga på sina föräldrars jaktmarker. I sådana fall kan det till och med vara att föredra att vapnet fortsättningsvis förvaras i föräldrahemmet, i stället för att tas med till den nya bostadsorten.
Högsta förvaltningsdomstolen har i HFD 2016 ref. 77 konstaterat att avsikten är att tillstånd att förvara vapen hos någon annan ska kunna ges även för längre tidsperioder och att möjligheten att få tillstånd inte förutsätter att förvaringen är en tillfällig lösning. I det målet var vapeninnehavaren bosatt utomlands, men uttalandena bör enligt kammarrätten vara vägledande även i den situation som är aktuell i det här målet.
Inte skäl neka
Mot denna bakgrund finner Kammarrätten att den omständigheten att det var länge sedan 42-åringen flyttade från föräldrahemmet inte utgör skäl att neka honom det sökta tillståndet. Det finns, vid en helhetsbedömning, således särskilda skäl för att ge mannen tillstånd för förvaring av vapen hos någon annan. Överklagandet ska därför bifallas på så sätt att underinstansernas avgöranden upphävs och målet visas åter till Polismyndigheten. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
