Hovrätten friar nu en tidigare dömd 60-årig man från skadegörelsebrott för att en augustinatt 2019 ha skjutit två beteskor i tron om att dessa var vilt.
Även om mannen måste ha insett risken för att han skulle träffa kor eller annan tamboskap i hagen när skotten avlossades har han inte varit likgiltig inför den risken.
Vid Blekinge tingsrätt stod en 60-årig man åtalade för bland annat grovt jaktbrott i augusti 2019.
Enligt åklagaren hade mannen klockan halv tre på natten skjutit mot tre vildsvin i närheten av en sommarstuga, därefter kört från platsen men stannat då han iakttagit två kor i en beteshage, avlossat ett par skott mot dessa. Den ena kon hade dött direkt på platsen och den andra hade fått avlivas kort därefter. Ett av vildsvinen påträffades senare dött.
Förändrade regler om topsning
En del av lagreformen om biometri i brottsbekämpningen är förändrade regler om tagande av salivprov eller topsning för brottsbekämpande ändamål i rättegångsbalken. Dessa regler gäller från och med den 1 juli 2025 och innebär framför allt att möjligheterna till topsning för dna-analys på olika sätt har utökats. Mattias Hjertstedt analyserar de nya bestämmelserna och deras konsekvenser.
Hade tillstånd att jaga
Tingsrätten konstaterade inledningsvis att utredningen i allt väsentligt byggde på de uppgifter som 60-åringen själv hade lämnat. Det var således mannens egen berättelse som lades till grund för bedömningen. Det var utrett att 60-åringen hade haft tillstånd att jaga på sommarstugetomten och att han varit medveten om att fastigheten var obebodd vid tillfället och att inga människor vistades där.
En fråga var dock om mannen genom sitt agerande utsatt viltet för ett onödigt lidande.
Att avlossa tre skott mot olika vildsvin utan att förvissa sig om att den senast påskjutne fallit var oaktsam, ansåg tingsrätten. Emellertid nådde detta agerande inte upp till ett grovt oaktsamt beteende som är en förutsättning för ansvar i den delen. Åtalet för förseelse mot jaktlagen ogillades därför.
Trodde han sköt mot tidigare påskjutet vilt
Han friades även från åtalet för grovt jaktbrott. Någon utredning som visade annat än det mannen själv uppgav – nämligen att han med bil följt efter samma svin som han tidigare påskjutit som han upptäckte i kohagen – hade inte påvisats.
Med andra ord ansåg tingsrätten att 60-åringen haft rätt att ”jaga” på annans mark som ett led i att eftersöka det påskjutna viltet.
Vidare påstod 60-åringen att han skjutit mot de aktuella korna i tron om att det var viltet han eftersökte. Domstolen konstaterade dock att skotten avlossats på relativt kort avstånd och riktats in i en hage som varit inhägnad med elstängsel. Korna var dessutom väsentligt större än de vildsvin som mannen sa sig ha skjutit på.
Dömdes för skadegörelse
Sammantaget ansåg tingsrätten att mannens agerande utgjorde ett uppenbart hänsynslöst risktagande av allvarligt slag och var till men för kornas ägare. 60-åringen dömdes därför för skadegörelse till villkorlig dom och dagsböter.
Hovrätten över Skåne och Blekinge frikänner nu 60-åringen helt.
Det är ostridigt att mannen förstört och skadat annans egendom, vilket varit till men för denne. Frågan var dock alltså om 60-åringen begått gärningen med uppsåt.
Allvarlig psykisk störning
Det är klarlagt att 60-åringen har en sjukdom som ger psykotiska symtom. Enligt vittnesförhör med överläkaren led mannen dessutom av en allvarlig psykisk störning vid gärningstillfället, vilket påverkade hans verklighetsuppfattning.
Hovrätten anser dock att mannen, även med hänsyn till hans psykiska tillstånd, måste ha insett att det fanns risk för att han skulle träffa kor eller annan boskap i hagen när han avlossade skotten.
Emellertid har det inte framkommit något i utredningen som talar för att 60-åringen hade handlat som han gjorde om han vetat att följden blev att han sköt två kor. Eftersom han därmed har saknat uppsåt att skada annans egendom frias han från skadegörelse. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
