Utöver mannens egna kortfattade uppgifter saknas det stöd för att hans befintliga vapeninnehav inte tillgodoser hans jaktbehov.
Det anser kammarrätten och fastställer bland annat därför Polismyndighetens beslut att neka en 48-årig jägare två ytterligare skjutvapen, utöver de fyra han redan han.
I mitten av mars 2020 beslutade Polismyndigheten att avslå en 48-årig mans ansökan om tillstånd till två hagelgevär.
Myndigheten ifrågasatte visserligen inte mannens personliga kvalifikationer och han var sedan tidigare beviljat tillstånd att inneha fyra vapen för jaktändamål.
I ett telefonsamtal till myndigheten hade 48-åringen däremot lämnat motstridiga uppgifter beträffande sitt jaktbehov och användningen av hagelgevären. Han hade därför inte på ett trovärdigt sätt visat att han hade behov av ytterligare jaktvapen, ansåg myndigheten.
Vapentillstånd och extremism – återkallelse av gynnande beslut som rör grundläggande rättigheter
Nyligen prövade Högsta förvaltningsdomstolen ett mål, där en aktiv medlem i Nordiska motståndsrörelsen blivit av med sitt vapentillstånd med hänvisning till säkerhetsskäl. Vad gäller vid återkallande av gynnande förvaltningsbeslut som rör grundläggande rättigheter, och har det någon betydelse på vilket sätt enskilda använder sig av dem? Vid vilka andra typer av speciallagstiftning och tillstånd kan motsvarande frågor aktualiseras? Carl Lebeck gör sin analys av ett område, där rättspraxis kan verka klar och tydlig – men under ytan är komplex.
Överklagade
Mannen överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Göteborg som ansåg att mannen gett fullgoda förklaringar till varför han ändrat sig beträffande användningsområdet för vapnen. Han hade dessutom förklarat att vapnen skulle användas till skyddsjakt.
Förvaltningsrätten noterade särskilt att Polismyndigheten inte hade ifrågasatt mannens personliga kvalifikationer och bedömde sammantaget därför att mannen på ett trovärdigt sätt motiverat behoven av de aktuella hagelgevären. Överklagandet bifölls därmed.
Behov centralt
Den centrala frågan för Kammarrätten i Göteborg är dock om den 48-årige mannen har behov av ytterligare två vapen för jaktändamål, med hänsyn tagen till att han sedan tidigare redan har tillstånd för fyra skjutvapen.
Enligt vapenlagen kap 2 § 4 får en enskild ges tillstånd att inneha skjutvapen om hen behöver vapnet för ett godtagbart ändamål. Enligt kap 2 § 4 fjärde och femte styckena ska den som avlagt jägarexamen anses ha behov av högst fyra vapen, om det inte finns omständigheter som talar för att sökanden behöver fler jaktvapen än så.
Lämnat olika uppgifter
Vid bedömningen av huruvida ett sådant ytterligare behov föreligger, ska det framstå som sannolikt att behovet inte tillgodoses med enbart fyra skjutvapen, påpekar kammarrätten och hänvisar till förarbetena i prop. 1999/2000:27 s. 39. Särskilt vikt ska fästas vid att ”sammansättningen av sökandens vapeninnehav kommer att motsvara den jag hen faktiskt bedriver”.
I ljuset av detta anser inte domstolen att mannen redogjort särskilt ingående för sina jaktvanor. Han har dessutom lämnat olika uppgifter om avsedda användningsområden.
Sammantaget bedömer därför kammarrätten att 48-åringen inte har gjort sannolikt att hans behov inte täcks av de fyra vapen han redan har. Polismyndighetens beslut fastställs därför. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
