En 21-årig man dömdes i tingsrätten för mordförsök efter att medvetet ha kört på en man med sin bil.
Då skadorna inte var livshotande samt att ”köra på någon med en personbil inte är en helt säker metod för att döda en person” har dock en konkret risk för dödlig utgång inte funnits.
Det anser hovrätten och rubricerar gärningen som ’grov misshandel’ i stället.
En man som körde elsparkcykel blev påkörd av en bil i Vänersborg. En 21-årig man åtalades därefter för mordförsök på mannen.
Den avgörande frågan för Vänersborgs tingsrätt var huruvida 21-åringen kört bilen.
Enligt flera vittnesuppgifter framgick att den bil som kört in i mannen var en SAAB med visst registreringsnummer. Denna bil påträffades senare helt nerbränd av ett av vittnena.
Måste blivit stulen
21-åringen – som stod som ägare av just en sådan SAAB – påstod att bilen måste ha blivit stulen efter att han parkerat bilen olåst. Han menade också att det troligen var denna okända person som tänt eld på bilen efter kollisionen.
Målsäganden pekade dock ut 21-åringen som ansvarig. De kände varandra personligen eftersom de haft flera ”affärer” ihop. Flera av dessa affärsuppgörelser hade enligt målsäganden dessutom i den aktuella bilen. Mot bakgrund av flera samstämmiga vittnesuppgifter fann tingsrätten det ställt utom rimligt tvivel att 21-åringen kört på målsäganden.
Körde upp på trottoaren
Genom vittnesmålen framkom samtidigt att 21-åringen inte gjort någon för att undvika kollisionen utan tvärtom kört upp mot trottoaren för att träffa målsäganden. Efter kollisionen gjorde 21-åringen heller inga försök att stanna bilen. Han körde i stället vidare, med målsäganden liggandes på motorhuven.
21-åringen dömdes därför för försök till mord till åtta års fängelse. Han förpliktades även betala 100 000 kronor i kränkningsersättning.
Domen överklagades till Hovrätten för Västra Sverige.
I fråga om tillförlitligheten av så kallad ’identifikationsbevisning’ framgår av rättspraxis att stor försiktighet måste iakttas vid bevisvärderingen. Även i övrigt trovärdiga personer kan nämligen missta sig vid en identifiering, skriver hovrätten inledningsvis.
Hade uppsåt
Av den övriga utredningen framgår dock att 21-åringens telefon kopplade upp mot masten Korsgatan 21 och att nästa uppkoppling skedde elva minuter senare mot masten Vänersborgs central. Den första masten ligger nära korsningen där kollisionen inträffade.
Vid en samlad bedömning finner därför hovrätten, liksom tingsrätten, det styrkt att 21-åringen körde den bil som kolliderade med målsäganden.
Hovrätten ansluter sig även till tingsrättens bedömning av vittnesmålen avseende 21-åringen uppsåt att köra på målsäganden.
Avseende rubriceringen är dock frågan om det funnits en möjlighet och därmed också en någorlunda stor sannolikhet att målsäganden skulle komma att avlida till följd av krocken.
”Inte säker metod”
Att köra på någon med en personbil är inte en typisk eller helt säker metod för att döda en person, skriver hovrätten. Rättsintyget har samtidigt visat att målsägandens skador inte varit livshotande och inte heller särskilt allvarliga.
Vittnesuppgifterna har visserligen uppskattat bilens hastighet till omkring 50 kilometer i timmen, men någon entydig slutsats kring detta går det enligt domstolen inte att dra enbart från vittnesmålen.
Sammantaget anser hovrätten att det inte går att dra någon säker slutsats kring huruvida det funnits en konkret risk för brottets fullbordan, det vill säga för en dödlig utgång. Det är inte heller visat att 21-åringen varit likgiltig inför en sådan effekt.
21-åringen döms därför i stället för grov misshandel. Fängelsestraffet sänks i enlighet med detta till tre år. Skadeståndet justeras också till 42 600 kronor plus ränta. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här