Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Inte förtal när bekant kallades ”kvinnomisshandlare” i chatt

Nyheter
Publicerad: 2022-05-12 13:40
Foto: Isabell Höjman / TT /

Det handlade inte om förtal när kvinnan i dialog med den gemensamma vännen påstod att mannen mordhotat, förföljt och trakasserat sin ex-flickvän och kallade honom kvinnomisshandlare.
Det har varit försvarligt av kvinnan – som vittnat i rättegången – att lämna uppgifterna och det har även funnits skälig grund för dem, enligt hovrätten.

En man väckte i Malmö tingsrätt enskilt åtal om grovt förtal mot en kvinna. Mannen hade fram till sommaren 2018 varit i en relation, där han och flickvännen haft flera gemensamma vänner, däribland kvinnan.

Efter att relationen tagit slut hade mannen åtalats för egenmäktigt förfarande, olaga hot och övergrepp i rättssak mot ex-flickvännen. Efter en förhandling i mars 2020 meddelade tingsrätten ett beslut där det angavs att det fanns övertygande bevisning för mannens skuld avseende olaga hot och övergrepp i rättssak. Enligt domstolen kunde dock en rättspsykiatrisk undersökning antas på betydelse för bestämmandet av påföljd – och mannen skulle därför genomgå en sådan.

Chattade

Kvinnan hade en natt i maj chattat med en annan tidigare vän till paret – och det var i samband med detta som hon skulle ha förtalat mannen, menade han. Kvinnan skulle i flera meddelanden ha påstått att mannen mordhotat, förföljt och trakasserat sin ex-flickvän, kallat honom kvinnomisshandlare och sagt att mannen ”blivit dömd till rättspsykiatrisk utredning efter mordhot och stalking”.

Enligt mannen hade påståendena framställt honom som klandervärd och kunnat förväntas utsätta honom för andras missaktning. De hade också varit en del i en ”omfattande förtalskampanj” som kvinnan under en längre tid aktivt bedrivit mot honom genom att kontakta personer han känner.

”Ingen avsikt”

Det var utrett att kvinnan i chattkonversationen hade skrivit det som framgick av gärningsbeskrivningen. Enligt kvinnan hade det dock inte funnits någon avsikt att förtala, utan hon hade trott att den person hon chattat med vetat om rättegången. Kvinnans förhoppning var att den hon skrev till skulle kunna hjälpa mannen, eftersom han vid den aktuella tiden mådde dåligt.

Olämpliga

Tingsrätten konstaterade att uttalandena hade ägt rum efter att tingsrätten funnit övertygande bevisning avseende mannens skuld till olaga hot och övergrepp i rättssak mot ex-flickvännen – och efter att domstolen beslutat om rättspsykiatrisk undersökning. Kvinnans uttalanden kunde enligt tingsrätten ”i viss mån förefalla olämpliga” – men fick samtidigt ses i ljuset av den tidigare rättegången och tingsrättens beslut.

Det var enligt domstolen inte visat att kvinnan avsett att förtala mannen – och hon hade dessutom haft skälig grund att tro att uppgifterna var sanna. Uppgifterna hade även lämnats till en gemensam vän som hon trodde visste om rättegången. Det fick mot denna bakgrund anses försvarligt att hon lämnat uppgifterna, enligt tingsrätten – och åtalet ogillades.

Hovrätten över Skåne och Blekinge går nu på samma linje som tingsrätten och fastställer underinstansens domslut utan några ändringar.

Det är utrett att kvinnan lämnat de uppgifter som anges i åtalet – och hon måste också ha förstått att uppgifterna varit ägnade att utsätta mannen för andras missaktning. Förtal får därför anses föreligga i lagteknisk mening. Frågan är om uppgiftslämnandet ändå ska vara straffritt, med hänvisning till att det var försvarligt att lämna uppgifterna och att de var sanna eller att det fanns skälig grund för dem.

I brottsbalkskommentaren anges det att umgänget människor emellan kräver en inte obetydlig frihet att säga nedsättande saker. Det måste i och med detta finnas ”utrymme för en ganska vidsträckt yttrandefrihet inom familjen eller andra kretsar av närstående”. När man ska bedöma om ett nedsättande yttrande som fällts under sådana förhållanden varit försvarligt får man i första hand beakta den omedelbara situationen, alltså när, var och till vem uttalandet gjordes. Syftet med uttalandet har också betydelse.

Ansågs försvarligt

Kvinnan har lämnat uppgifterna efter att ha hörts om vittne i brottmålsrättegången – och inom ramen av en privat konversation mellan två sedan länge bekanta, som dessutom kände såväl mannen som hans ex-flickvän. Syftet med konversationen var enligt kvinnan att rikta den bekantes uppmärksamhet mot den pågående rättsprocessen mot mannen – och kvinnans utgångspunkt var att denne redan kände till processen. Sammantaget får det också anses ha varit försvarligt av kvinnan att lämna uppgifterna, menar hovrätten.

Enligt kvinnan har det funnits skälig grund för uppgifterna – något som i praktiken kan anses innefatta ett slags undersökningsplikt avseende de lämnade uppgifternas riktighet. ”En allvarligare beskyllning och ett tydligare utpekande bör leda till ett strängare krav när det gäller underlaget för uttalandena”, konstaterar hovrätten med hänvisning till uttalanden i motiv och praxis.

Skälig grund

Uppgifterna om att mannen hotat, förföljt och trakasserat sin ex-flickvän och därför blivit ålagd att genomgå rättspsykiatrisk undersökning får här stöd av handlingarna från brottmålet. Också när det gäller påståendet att mannen är en ”kvinnomisshandlare” utgjordes underlaget främst av handlingarna i brottmålet. Det fanns i och för sig inget åtal om misshandel eller annans våldsbrottslighet – men åtalet omfattade påstående om upprepade hot om våld samt en händelse som kvinnan bevittnat där mannen skulle ha tillgripit en dator från ex-flickvännen. Kvinnan har här gjort gällande att mannen uppträdde våldsamt mot ex-flickvännen och enligt henne har liknande beteende förekommit även vid andra tillfällen.

Hovrättens slutsats är att kvinnan får anses ha visat att hon haft skälig grund för uppgifterna – och uppgiftslämnandet har i och med det varit straffritt. (Blendow Lexnova

Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här

Isak Bellman
red@dagensjuridik.se

Dela sidan:
Skriv ut: