Orsaken till den felaktiga utbetalningen, den tid som gått sedan utbetalningen och beloppets storlek kan vägas in i bedömningen när pensionsåterkrav riktas mot ett dödsbo.
God tro hos dödsbodelägarna saknar dock betydelse.
Det konstaterar kammarrätten, som nekar två dödsbon eftergift för felaktigt utbetald pension.
Pensionsmyndigheten beslutade i juni 2021 att dödsboet efter en man skulle återbetala drygt 15 000 kronor avseende pension som felaktigt betalats. I oktober samma år beslutade myndigheten att dödsboet efter en kvinna skulle återbetala nästan 14 000 kronor för pension och bostadstillägg som betalats ut felaktigt.
Förutsättningar för att bevilja eftergift förelåg inte enligt myndigheten eftersom det funnits tillgångar utöver begravningskostnader i dödsbona.
Allmänna ombudet för socialförsäkringen, AO, överklagade besluten till Förvaltningsrätten i Göteborg och yrkade att dödsbona skulle beviljas eftergift.
Till stöd för detta anförde AO att eftergiftsprövningen vanligen riktas in på den enskildes ekonomiska och sociala förhållanden. En sådan bedömning låter sig inte göras beträffande ett dödsbo som är en juridisk person. Genom överklagandena ville AO få svar på om eftergiftsprövningen blir annorlunda när det är ett dödsbo, och inte en fysisk person, som är återbetalningsskyldig.
Begränsad tid
Pensionsmyndigheten yttrade sig över överklagandet och anförde att sammanfattningsvis att eftergiftsprövningen enbart bör ske utifrån dödsboets ekonomiska förhållanden. Någon framåtsyftande bedömning till fördel för eventuella dödsbodelägare var inte aktuell eftersom dödsboet endast är tänkt att existera under en begränsad tid. Myndigheten menade vidare att ett dödsbo inte kan vara i god tro, oavsett om dödsbodelägarna har varit det. Att det gått lång tid mellan felutbetalningen och återbetalningskravet påverkar inte bedömningen.
Förvaltningsrätten konstaterade inledningsvis att parterna var överens om att pension respektive pension och bostadstillägg betalats ut felaktigt till dödsbona. Frågan var därför om det förelåg förutsättningar för eftergift.
Det var även ostridigt att ekonomiska aspekter kan beaktas vid bedömningen av eftergift för ett dödsbo. Några ekonomiska skäl för eftergift var dock inte aktuella i de förevarande fallen. Den omständigheten att det var Pensionsmyndigheten som orsakat de felaktiga utbetalningarna bedömdes inte utgöra särskilda skäl för eftergift för ett dödsbo. Motsvarande bedömning gjordes beträffande den omständigheten att det gått 1,5 år mellan felutbetalningen och återkravet.
”Kan inte vara i god tro”
Eftersom ett dödsbo alltid känner till sin existens kan det aldrig vara i god tro om att det har rätt till pensionsersättningar. Vad dödsbodelägare känt till eller inte känt till ansågs därför sakna betydelse.
Sammantaget bedömde förvaltningsrätten att det saknades skäl för eftergift. Överklagandena skulle därför avslås.
Kammarrätten i Göteborg är mindre sträng i sin bedömning men kommer också den fram till att eftergift inte ska beviljas.
Praxis
Av Högsta förvaltningsdomstolens praxis framgår att orsaken till den felaktiga utbetalningen, hur lång tid som gått sedan utbetalningen, beloppets storlek och den enskildes ekonomiska förhållanden, hälsa och försörjningsmöjligheter kan beaktas när den återbetalningsskyldige är en fysisk person.
Enligt kammarrätten kan orsaken till den felaktiga utbetalningen, den tid som gått sedan utbetalningen och beloppets storlek vägas in i bedömningen när återkrav riktas mot ett dödsbo.
”Vid bedömningen i sådana fall bör dock hänsyn tas till att förvaltningen av ett dödsbo är kringgärdad av särskilda bestämmelser i ärvdabalken som ska hindra att kvarlåtenskapen överförs till den dödes arvingar utan att dennes eventuella skulder först regleras. Om bodelning eller arvskifte sker innan den dödes och boets andra skulder har betalats, ska bodelningen eller skiftet gå åter”, skriver domstolen.
Det framgår bland annat av 18 kap. 1 § och 21 kap. 4 § ärvdabalken att dödsbodelägarnas goda tro inte hindrar att denna återgångsbestämmelse tillämpas.
”Antas känna till”
Det står klart att Pensionsmyndigheten har orsakat de felaktiga utbetalningarna, vilket talar för eftergift. Ett dödsbo får dock antas känna till vilka medel som strömmar in på den dödes bankkonto efter dödsfallet. Dödsbodelägarnas goda tro saknar härvid betydelse. Dessutom framgår att dödsbona har haft tillräckliga medel för att betala tillbaka återkravet.
Dessutom hade Pensionsmyndigheten relativt omgående meddelat dödsbona om de felaktiga utbetalningarna. Sammantaget bedömer kammarrätten att det saknas tillräckliga skäl för eftergift. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
