Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Infekterad arvstvist om återbäring av miljongåvor till HD

Nyheter
Publicerad: 2020-11-18 08:45
Foto: TT

Vid en 83-årig mans död hade hans nya hustru fått sammanlagt 120 miljoner kronor genom testamentliknande gåvor.
Hovrätten ansåg att gåvorna skulle läggas till mannens kvarlåtenskap och tillerkände bröstarvingarna ett väsentligt högre belopp än tingsrätten.
Högsta domstolen meddelar nu prövningstillstånd.

En 83-årig man avled den 17 oktober 2013 i sviterna av cancer. Vid dödstillfället lämnade han efter sig sin 36-åriga fru samt tre barn från ett tidigare äktenskap. Mannen gifte sig med 36-åringen i april 2012 men paret hade träffats regelbundet sedan 2006.

Vid mannens död hade han giftorättsgods till ett värde av cirka 1 250 000 kronor. 36-åringen hade som enskild egendom emellertid en nettobehållning till ett värde av cirka 120 miljoner kronor. Mellan åren 2008 och 2013 hade 83-åringen nämligen överfört delar av sin förmögenhet till 36-åringen genom flera transaktioner.

Att likställa med testamente

Det var dessa transaktioner som var tvistiga. Stockholms tingsrätt hade en rad frågor att besvara, däribland huruvida 83-åringens gåvor till 36-åringen skett under sådana omständigheter eller på sådana villkor att de var att likställa med testamente.

Avseende gåvorna som sådana bedömde tingsrätten att nio av de tio aktuella transaktionerna till 36-åringen hade getts under sådana omständigheter och på sådana villkor att de var att likställa med testamente.

Tingsrätten noterade samtidigt att regleringen i ärvdabalken innebär att om arvlåtaren har gett bort egendom under sådana omständigheter, eller på sådana villkor, att gåvan till syftet är att likställa med testamente, ska de bestämmelserna om jämkning av testamente tillämpas. Jämkningen innebär i sin tur att värdet av gåvan ska läggas till kvarlåtenskapen vid beräkningen av bröstarvingarnas lotter.

Betydande del av förmögenhet

Tingsrätten konstaterade att 36-åringen – oavsett utgången i målet – skulle komma att få behålla en betydande del av 83-åringens ursprungliga förmögenhet, vilket innebar att en tillämpning av bestämmelsen inte skulle drabba henne alltför hårt. Sammantaget ansåg därför tingsrätten att det inte fanns särskilda skäl mot att tillämpa ÄB kap 7 § 4.

Starka skäl fanns dock för att enbart hälften av värdet på gåvorna skulle läggas till kvarlåtenskapen vid beräkningen av barnens respektive laglott. Domen överklagades till Svea hovrätt som gjorde en delvis annorlunda bedömning.

En fråga för hovrätten var hur stor andel av 83-åringens gåvor till 36-åringen som skulle återläggas till kvarlåtenskapen. 36-åringen hade yrkat att laglotterna ska beräknas som om gåvorna ingått i egendomsmassan före bodelning medan barnen har gjort gällande att gåvorna ska läggas direkt till kvarlåtenskapen, det vill säga till den egendom som tillkom dödsboet efter bodelning.

Hovrätten anmärker att om ÄB kap 7 § 4 tillämpades på det sättet att gåvorna utgjorde del av egendomsmassan före bodelning så måste en bodelning fingeras.

HD ska pröva

Sammantaget ansåg hovrätten att en sådan prövning riskerade leda till bristande förutsebarhet och osäkerhet kring hur laglottens beräkning skulle ske. Domstolen bedömde därför, till skillnad från tingsrätten, att värdet av gåvorna vid beräkningen av syskonens respektive laglott skulle läggas till kvarlåtenskapen, det vill säga till den egendom som återstod efter bodelning.

Med utgångspunkt i hovrättens bedömning har nu Högsta domstolen meddelat prövningstillstånd. Frågorna som domstolen avser bringa klarhet i gäller de gåvor som lämnats, värdet av dessa samt huruvida gåvorna till syftet är att likställa med testamente. Även frågan om avräkning enligt ärvdabalken kap 2 §§ 2 och 3 ska ske kommer att besvaras. (Blendow Lexnova)

Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här


Dela sidan:
Skriv ut:

Jonathan Schiess
red@dagensjuridik.se