Förvaltningsrätten i Stockholm anser att Post- och telestyrelsen hade fog att besluta om förbud mot Huaweis produkter i utbyggnaden av det svenska 5G-nätet.
Domstolen stödjer sin slutsats till stor del på Säkerhetspolisens och Försvarsmaktens bedömningar, och poängterar att endast dessa myndigheter har en helhetsbild av säkerhetsläget och hotbilden mot Sverige.
I oktober 2020 fattade Post- och telestyrelsen, PTS, beslut i fråga om auktionsförfarande rörande tillstånd att använda radiosändare i det så kallade 5G-nätet.
Beslutet innehåller bland annat villkor om att nyinstallation och ny implementering av centrala funktioner för radioanvändning i de aktuella frekvensbanden inte får genomföras med produkter från bland annat den kinesiska leverantören Huawei.
Haft skäl
Förvaltningsrätten i Stockholm har nu kommit fram till att PTS har haft skäl att besluta om förbud mot Huaweis produkter i utbyggnaden av det svenska 5G-nätet samt även för att besluta om villkor att tillståndshavarna senaste den 1 januari 2025 ska avveckla beroende av personal eller funktioner som är placera i utlandet och, ersätta dessa med Sverige-baserade sådana.
Domstolen har nämligen bedömt att utredningen stödjer slutsatser att radioanvändning kan orsaka skada för Sveriges säkerhet om Huaweis produkter används i centrala funktioner. Det gäller alltså även beroenden av personal eller funktioner i utlandet.
Säpo och Försvaret
Utredningen består till stor del av den sammanfattande analys och bedömning som Säkerhetspolisen och Försvarsmakten har gjort baserat på de uppgifter som operatörerna har lämnat när de ansökt om tillstånd att använda radiosändare.
Domstolen framhåller samtidigt att endast Säkerhetspolisen och Försvarsmakten som tillsammans har en helhetsbild av säkerhetsläget och hotbilden mot Sverige och som har tillgång till de uppgifter som behövs för att bedöma om radioanvändning kan antas orsaka skada för Sverige säkerhet.
Förvaltningsrätten kommer också fram till att det inte finns någon skyldighet att anmäla vare sig PTS beslut eller den tillämpliga lagstiftningen till Europeiska kommissionen i enlighet med direkt (EU) 2015/1535 och att det inte finns något behov av att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
