En 19-årig man döms för våld och hot mot tjänsteman, men slipper betala skadestånd till de poliser som han slagit i samband med ett ingripande.
Tingsrätten ansåg poliserna ha blivit utsatta för mer än vad de bör tåla, men hovrätten menar att de måste ha varit beredda på våld eftersom de ingrep mot vad de trodde var en pågående misshandel.
Två poliser fick syn på vad de trodde var en misshandel och bestämde sig för att ingripa. En 19-årige man, som såg ut att vara offer för misshandeln, jagade då efter poliserna och slog en av dem flera gånger. När de satte handfängsel på honom började han sparka och kränga med kroppen vilket resulterade i att den andra polisen fick en spark i ansiktet. Under ingripandet upprepade mannen olika könsord och dödshotade poliserna.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
”Allvarligare än de bör tåla”
På grund av det inträffade dömdes 19-åringen i Ystad tingsrätt för våld mot tjänsteman och hot mot tjänsteman. Målsägandenas berättelser var samstämmiga och eftersom de burit uniform vid tillfället måste mannen ha förstått att de var poliser.
Den tilltalade, som förekommer under flera avsnitt i belastningsregistret, hade nyligen blivit dömd till ungdomsvård. Domstolen beslutade att den påföljden även skulle avse den nu aktuella brottsligheten.
Gällande polisernas skadeståndsyrkanden framhöll domstolen att poliser till en viss grad får tåla kränkningar när de är i tjänst utan att ha rätt till skadestånd. I det här fallet rörde det sig dock om våld och hot som var allvarligare än vad de bör tåla i tjänsten. Poliserna beviljades därför 5 000 kronor var i kränkningsersättning, men nekades de ytterligare skadestånd för sveda och värk.
Hovrätten nekar skadestånd
Avgörandet överklagades till Hovrätten över Skåne och Blekinge, som håller med underinstansen i fråga om skuld, rubricering och påföljd. Däremot ogillas polisernas skadeståndsyrkanden.
Enligt väl etablerad praxis på området måste en polisman i tjänst vara beredd på att mötas med vissa angrepp och ha en större mental beredskap inför detta än andra. Därför kan ersättning för kränkning inte utgå vid varje våldshandling eller ofredande som en polis blir utsatt för i sin yrkesutövning.
Eftersom gärningarna i det här fallet skedde i samband med att poliserna fysiskt ingrep mot vad de uppfattade som en pågående misshandel måste de ha haft viss beredskap för att situationen skulle kunna bli våldsam.
Dessutom bedömer rätten att det våld de utsattes för inte var av allvarligare slag och att de hot som uttalats inte på något tydligt sätt riktades mot polisernas privata sfär. Kränkningen var därför inte så allvarlig att skadestånd ska utgå. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
